Det var långt ifrån en vardaglig insats när svensk kustbevakning på fredagseftermiddagen tog kontroll över 96 meter långa lastfartyget M/S Caffa på svenskt territorialvatten i höjd med Trelleborg.
Klockan 15.50 genomfördes bordningen med stöd av Polismyndigheten. Ombordstigningen utfördes av Kustbevakningens nationella bordningsgrupp tillsammans med polisens Nationella insatsstyrka, medan en polishelikopter deltog i operationen från luften.
Insatsen var planerad och genomfördes lugnt, och markerar hur skarpt myndigheterna runt Östersjön numera agerar mot fartyg med oklar identitet.
Bakgrunden är att fartygets flaggstatus ifrågasätts. Enligt dokumentationen seglar Caffa under guineansk flagg men svenska myndigheter betraktar i nuläget fartyget som statslöst.
– Med stöd i nationell och internationell lagstiftning betraktar Kustbevakningen fartyget Caffa, under guineansk flagg, som statslöst, uppger myndigheten.
Det innebär att fartyget saknar en erkänd flaggstat som kan garantera dess tekniska status och regeluppfyllelse.
– Utan flaggstat, finns det inte någon stat som går i god för fartygets säkerhet och sjövärdighet, konstaterar Kustbevakningen.
Myndigheten bedömer därför att fartyget inte haft rätt till så kallad oskadlig genomfart genom svenskt territorialvatten.
Efter bordningen vid 16-tiden inleddes ett omfattande utredningsarbete ombord. Kustbevakningens personal samlar in dokumentation, genomsöker fartyget och håller förhör med besättningen.
– Kustbevakningen har personal ombord för att inhämta information om fartygets och besättningens förhållanden, genomföra husrannsakan och hålla förhör, skriver myndigheten.
En förundersökning har inletts om misstänkt brott mot sjölagen, närmare bestämt bristande sjövärdighet.
Samtidigt pekar uppgifter från svenska regeringen på flera omständigheter som gör fartyget särskilt intressant.
Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, kommenterar insatsen på plattformen X.
– I dag har Kustbevakningen med hjälp av nationella insatsstyrkan och i samverkan med berörda myndigheter bordat ett misstänkt falskflaggat lastfartyg på svenskt vatten.
Han pekar också på flera osäkerheter kring fartygets bakgrund.
– Fartyget finns på Ukrainas sanktionslista, ägarstrukturen är oklar och det finns misstanke om att försäkringar saknas. Så sent som i somras ska fartyget ha bytt från rysk till guineansk flagga.
Den fortsatta utredningen får nu visa hur fartyget faktiskt opererar.
– Myndighetens utredning får utvisa om fartyget i fråga uppfyller de utställda kraven för att navigera i våra farvatten. Ett agerande mot fartyg i svenska vatten vilar på myndigheternas självständiga rättsliga bedömning.
Bohlin kopplar också händelsen till den växande internationella diskussionen om den så kallade skuggflottan.
– Mot bakgrund av den stora utmaningen som skuggflottan utgör ser regeringen att en aktiv motverkanspolitik är nödvändig.
Begreppet skuggflotta har blivit allt vanligare i den globala sjöfartsdebatten sedan sanktionerna mot rysk oljeexport infördes efter invasionen av Ukraina. För att kringgå sanktionerna har ett stort antal äldre tank- och lastfartyg bytt ägare, flagg och försäkringsarrangemang i snabba och ibland svårspårbara transaktioner.
Många av fartygen opererar under bekvämlighetsflaggor eller via komplexa bolagsstrukturer. I vissa fall uppstår även oklarheter kring själva flaggregistreringen, något som i praktiken kan göra ett fartyg statslöst.
För kuststater runt Östersjön innebär det en dubbel risk. Dels kan sanktioner kringgås, dels ökar risken för olyckor om fartyg med bristande tekniskt skick eller otillräckliga försäkringar trafikerar ett av världens mest trafikerade och miljökänsliga havsområden.
Ett statslöst fartyg befinner sig i praktiken utanför det internationella system där flaggstaten ansvarar för säkerhet och regeluppfyllelse. Det ger samtidigt kuststater större möjligheter att ingripa.
Insatsen mot Caffa är ett tydligt exempel på hur dessa befogenheter nu används.
Utredningen pågår fortfarande till sjöss och enligt Kustbevakningen kan fler myndigheter komma att involveras beroende på vad som framkommer när dokument, teknisk status och besättningens uppgifter granskas.
Vad som döljer sig bakom fartygets oklara identitet återstår att se.
