Kryssare är inte längre miljöbovar

Kryssningstrafiken i Östersjön är mer omfattande än någonsin. Allt fler människor väljer att åka från stad till stad på köl hellre än med bil, flyg eller tåg. År 2000 registrerades 1,1 miljoner kryssningspassagerare i Östersjön varje år. I dag är siffran fyra och en halv miljon. Köpenhamn är den hamn som tar emot flest kryssningsbesökare följt av Stockholm, Sankt Petersburg, Tallinn, Rostock, Kiel, Helsingfors och Oslo. Dessa åtta hamnar stod 2015 för 87 procent av det totala antalet kryssningsbesökare i Östersjöns hamnar.
 
Även Mariehamn är en av de platser som kryssningspassagerare gärna besöker, i år har vi 24 besök av drygt dussinet olika fartyg. I morgon fredag kommer M/S Astor hit för första gången med 355 passagerare och en besättning på 285 personer.Astor ska bland annat bunkra dricksvatten i Mariehamn – något som är rätt populärt, det åländska vattnet betraktas som mycket gott! Innan hon anländer till Mariehamn har hon varit i Helsingfors. Efter Mariehamn fortsätter Astor till Stockholm och därefter till Kiel i Tyskland.
 
Kryssningsfartyg är inte bara fart och fläkt och köpstarka besökare. Industrin har även ett förflutet som förorenare av rätt stora mått eftersom det inte funnits regler för hur avloppsvatten får hanteras i Östersjön. Men, och detta är viktigt – i dag råder nya tider. Liksom vi på landbacken har blivit bättre på att ta hand om vårt avfall har man också sett över hanteringen till sjöss. Vill man stanna kvar i branschen är det inget alternativ att släppa avfall i havet.
 
Regelverket är just nu följande. IMO (FN:s sjöfartsorganisation) beslöt den 22 april 2016 om nya regler för att få bukt med miljöproblemen förorsakade av fartyg i Östersjön. Detta innebär att från och med den 1 juni 2021 råder totalt förbud mot att kryssningsfartyg släpper ut avloppsvatten i havet. När det gäller nya fartyg trädde förbudet i kraft redan 1 juni i år. På den här länken förklarar Miljöministeriet i Finland de nya reglerna.

Östersjön har varit på beslutsfattarnas heta lista i många år. År 2007 beslöt HELCOM att övergödningen i Östersjön ska minskas inom alla sektorer, också inom sjötrafiken. På ansökan av HELCOM:s medlemsländer och genom beslut av IMO inrättades Östersjön som specialområde 2011. HELCOM fick även Östersjöfondens stora pris år 2017 för arbetet med att minska utsläppen i Östersjön.

En förutsättning för ikraftträdandet har varit att de Östersjöhamnar där kryssningsfartygen lägger till har tillräcklig kapacitet att ta emot avloppsvattnet. Så är det inte riktigt i dag. Bland de stora kryssningshamnarna är det bara Helsingfors, Stockholm och Rostock som uppfyller näringens samtliga krav.

Men det här är inte hela sanningen. Tack vare den världsomspännande megatrend som kallas hållbarhet och miljöhänsyn har utsläpp från kryssningsfartyg i praktiken upphört eller minskat dramatiskt. Ett rederi som framstår som miljöbov skulle inte hitta intresserade passagerare.
 
Sjöfarten har därmed på ganska få år förändrat rätt mycket. Svaveldirektivet som trädde i kraft år 2015 har gjort att mängden svavelavfall och partiklar minskat radikalt i Östersjön. Utsläppsreglerna och konsumentkrafterna har ytterligare satt stopp för utsläpp i havet. Dessutom ska man minnas att de kryssningsfartyg som konstrueras i dag är försedda med högteknologiska reningsverk,

Hur resonerar då ansvariga på Åland kring kryssningsfartygen och deras utsläpp? Mariehamns Hamn Ab:s vd Alef Jansson reder ut begreppen:

Kan Mariehamn ta emot avfallsvatten från kryssningsfartyg?

– Ja och det gör vi regelbundet. Av förklarliga skäl har vi inte komplett statistik för 2019 klar. Under 2017 och 2018 tog vi emot 1.500 m3 respektive 1.300 m3 avloppsvatten från internationella kryssningsfartyg vilket sedan behandlades i Lotsbroverket.

Är det dyrare för fartyg att lämna avfallsvatten i land jämfört att spola det till sjöss?

– Nej. Lagstiftningen, baserad på EU-rätt och Landskapslag 2003:58, tillåter inte debitering baserad på den mängd avfall som lämnas för mottagning. Kryssningsfartygen betalar således en taxa för avfall oavsett om de lämnar sådant eller inte. Det finns alltså ingen ekonomisk fördel att dumpa avloppsvatten i Östersjön för de kryssningsfartyg som besöker Mariehamn.

Har det någonsin hänt att kryssningsfartyg släppt ut avfallsvatten i våra vatten?

– Det är såklart svårt att svara på men utifrån vad vi vet så upplever vi att alla våra kunder har en mycket hög ambitionsnivå när det gäller miljöfrågor. När det gäller våra specifika hamnområden kan vi nog med relativt stor trygghet påstå att så inte skett i närtid.

Det händer att folk upptäckt konstigt skum i hamnen och i farleden ut mot Marhällan?

– Vi har också under sommaren erhållit feedback på tidvis skumbildning i hamnen samt i farleden ut från Västra Hamnen. Sådan skumbildning har vi observerat under vissa väderförhållanden under alla år i hamnen, speciellt vid kaj. Skummet uppstår i samband med de flesta anlöp oavsett fartygstyp. Det är mycket starka strömmar från maskineriet vilket bildar skum. För att bättre orientera oss om orsaken till detta skum kommer vi att göra provtagning på detta. Vår bedömning är att detta inte har med något utsläpp från fartygen att göra, snarare kombinationen starka strömmar samt vattnets egenskaper. Vi kan spekulera i om exempelvis algblomningen kan vara bidragande.

Vad är den allmänna uppfattningen bland hamnarna i Östersjön, väljer fartygen att tömma sina tankar i land?

– Ja. Varje fartyg anmäler på förhand sina behov av landtjänster. De redovisar också hur mycket avfall de producerat på resan till Mariehamn och vilket avfall och mängder de levererat till land i sin föregående hamn. När de väljer att inte lämna avfall kan detta ha flera orsaker, många av våra kryssningsfartyg har lämnat avfall i föregående hamn och har under den relativt korta resan till Mariehamn från exempelvis Stockholm eller Helsingfors inte producerat speciellt stora mängder i förhållande till den kapacitet de har att lagra detta ombord. Mariehamns Hamn för noggrann statistik på detta och rapporterar kontinuerligt all mottagning till ÅMHM.

Hur ser ni på framtiden gällande kryssningstrafik och miljöfrågor generellt?

– Vi har en ambition att öka antalet anlöp och förlänga säsongen för dessa. Åland har mycket att erbjuda gällande exempelvis attraktiva evenemang, även utanför den mest intensiva turistsäsongen. I år har vi exempelvis ett anlöp under skördefesten. Mariehamns Hamn ska vara i frontlinjen när det gäller att tillhandahålla god service och landtjänster för alla våra kunder, såväl kryssningsfartyg som våra reguljära stamkunder. Detta gäller också tjänster vilka är hållbara och miljöfrämjande.

Trelleborg inför konstant flöde

Trelleborgs Hamn som ägs av kommunen Trelleborg har som målsättning att vara Europas bästa roro-hamn.
Läs mer »

Unik app till Gävle Hamn

Unikie, ett finländskt mjukvaruföretag som specialiserat sig på artificiell intelligens och programvara för autonoma fordon, ska med hjäl
Läs mer »

Nya avtal för Finferries med NTM

Det statliga finländska färjerederiet Finferries har gjort klart med ett långsiktigt serviceavtal med NTM-centralen (Närings-, trafik och
Läs mer »

Wasaline stöder Mercy Ships

Hjälporganisationen Mercy Ships fortsätter att sätta fokus på vad som egentligen är viktigt här i världen.
Läs mer »
Paneldeltagare Pia Meling, Mikael Ruhala, Jens Meier och Mikael Mäkinen samt moderator Jussi Tapio.

Vägen mot en smartare sjöfart

Finland har stått i hela den europeiska sjöfartens centrum i samband med det stora sjöfartsseminariet
Läs mer »

Satu lämnar Birka som nu söker ny vd

Birka Cruises vd Satu Andersson lämnar Birka Cruises efter sex händelserika och framgångsrika år.
Läs mer »