Drönare har på bara några år förändrat villkoren för både militär och civil säkerhet. Från att ha varit ett hjälpmedel för fotografering och inspektion har de blivit ett verktyg för underrättelser, sabotage och attacker mot kritisk infrastruktur. Nu anpassar sig också den finländska gränsbevakningen till den nya hotbilden.
Gränsbevakningen presenterar ett omfattande utvecklingsprogram där skyddade patrullbåtar, patrullfordon och avancerade kommunikationssystem ska bilda ett sammanhängande nationellt system för att upptäcka, följa och möta drönare. Målet är att stärka bevakningen av landets gränser, skydda territorialintegriteten och öka säkerheten kring samhällsviktig infrastruktur.
För sjöfarten är satsningen särskilt intressant. Hamnar, farleder, energianläggningar och undervattensinfrastruktur har blivit strategiska tillgångar i ett Östersjön där säkerhetsläget förändrats snabbt. Händelserna kring skadade undervattenskablar och den ökade militära aktiviteten i regionen har gjort övervakning och snabb lägesuppfattning till en avgörande fråga, inte bara för försvarsmakter utan också för den civila sjöfarten.
Den lösning som nu utvecklas bygger på flera samverkande nivåer. Ett fast övervaknings- och insatssystem kompletteras med patrullernas egen motdrönarutrustning samt skyddade patrullbåtar och fordon som ska kunna användas över hela Finland. Alla delar utvecklas för att vara kompatibla med andra säkerhetsmyndigheters system, vilket gör att information kan delas och insatser samordnas betydligt snabbare än tidigare.
Den första fasen omfattar utvärderingsversioner av både patrullbåt och patrullfordon. Samtidigt utvecklas en intelligent nätverkslösning och integrationen mot Gränsbevakningens ledningssystem. Testerna ska genomföras under 2027 och början av 2028 innan beslut fattas om en eventuell serieanskaffning.
Finansieringen av den fortsatta utbyggnaden blir en fråga för nästa finländska regering.
Projektet genomförs av ett finländskt-nordiskt industrikonsortium under ledning av Gränsbevakningen. Marine Alutech, som nyligen gjort klart med en storaffär till Tyskland, läs mer på denna länk, ska leverera patrullbåtarna med motdrönarförmåga. Saab utvecklar motsvarande patrullfordon, byggda på Sisu GTP-plattformen. Nokia ansvarar för den intelligenta kommunikationslösningen medan finländska 61N Solutions integrerar all data med Gränsbevakningens och övriga säkerhetsmyndigheters ledningssystem.
Vid ett gemensamt möte undertecknade Gränsbevakningen kontraktet med Marine Alutech och avsiktsförklaringar med Saab och Nokia. Parterna siktar på att ingå leveransavtal före utgången av 2026. Samarbetet med 61N Solutions bygger vidare på ett redan existerande avtal.
För Marine Alutech innebär projektet ytterligare ett viktigt uppdrag inom den snabbt växande marknaden för specialbyggda myndighetsfartyg. Företaget har under senare år levererat patrull- och insatsbåtar till flera europeiska kunder och är sedan länge en etablerad leverantör till den finländska Gränsbevakningen. Att nu få ansvaret för de nya motdrönarplattformarna innebär att företagets fartyg också blir bärare av avancerade sensorer, kommunikationssystem och digital ledningsförmåga.
Det illustrerar en tydlig utveckling inom hela den maritima sektorn. Myndighetsfartyg värderas inte längre enbart utifrån fart, sjöegenskaper eller räckvidd. Minst lika viktigt har blivit hur väl de fungerar som noder i ett större informationssystem där fartyg, drönare, radar, satelliter och landbaserade sensorer tillsammans bygger en gemensam lägesbild.
Utvecklingen följer en bred europeisk trend. Efter Rysslands invasion av Ukraina har investeringarna i kustbevakning, maritim övervakning och skydd av kritisk infrastruktur ökat kraftigt. Samtidigt har EU och Nato betonat vikten av att medlemsländerna utvecklar interoperabla system som kan samverka över nationsgränserna.
Även ur ett industriellt perspektiv är projektet intressant. Det visar hur modern fartygsbyggnad allt oftare blir ett samspel mellan flera teknikområden. Skeppsbyggnad, telekommunikation, mjukvara, fordonsteknik och cybersäkerhet utvecklas parallellt och integreras i en gemensam lösning.
För rederier, hamnar och transportköpare är det en utveckling som är värd att följa. Ett robust skydd av farleder och kritisk infrastruktur är en grundförutsättning för effektiva transportkedjor. När hotbilden förändras måste också verktygen göra det.
Den nya satsningen visar att framtidens patrullbåt inte bara ska kunna röra sig snabbt över vattnet. Den ska också kunna samla information, dela lägesbilder och fungera som en del av ett digitalt säkerhetsnätverk, en utveckling som sannolikt kommer att prägla myndighetsfartyg långt utanför Finlands gränser.
