För Viking Line är första kvartalet traditionellt årets svagaste och 2026 blev inget undantag. Rörelseresultatet landade på -18,8 miljoner euro, något sämre än året före (-18,0), men resultatet före skatt förbättrades ändå till -19,5 miljoner euro jämfört med -22,0 miljoner euro under samma period 2025. Samtidigt minskade omsättningen marginellt till 84,6 miljoner euro (87,3).
I praktiken innebär siffrorna att rederiet lyckats parera en ovanligt svår start på året. Den operativa miljön präglades av höga energipriser, geopolitisk oro och ett fortsatt försiktigt konsumentklimat i Norden. Förutom is och resenärer som inte alltid är enkla att locka ombord.
– Viking Line redovisar ett förbättrat resultat för det första kvartalet trots en fortsatt utmanande marknadsmiljö, en ovanligt sträng isvinter samt ett omvärldsläge som påverkar energipriserna negativt, konstaterar vd Marcus Risberg.
En avgörande faktor bakom utfallet är bolagets prissäkring av bunker. Under en period då energimarknaderna präglats av kraftiga prisrörelser lyckades Viking Line hålla sina faktiska bränslekostnader lägre än väntat. Den timingen är svårslagen, med tanke på hur oljepriset skenade efter USAs och Israels anfall på Irak och efterföljande orologheter kring Persiska viken.
– Trots stigande energipriser var bränslekostnaderna under första kvartalet lägre, vilket främst förklaras av ingångna fastprisavtal för delar av bunkerförbrukningen, säger Risberg.
Hedgingstrategin fortsätter även under andra kvartalet, enligt bolaget, i vart fall till viss del.
Bränslefrågan är central för hela passagerarsjöfarten i Östersjön. Sedan EU:s utsläppshandel för sjöfarten infördes fullt ut i år har energikostnaderna blivit direkt avgörande för rederiernas lönsamhet. Samtidigt har olje- och gasmarknaderna blivit mer volatila i spåren av kriget i Ukraina och ökade spänningar i Mellanöstern, faktorer som direkt påverkar bunkerkostnaderna.
Viking Lines kvartal visar hur strategisk energihantering blivit ett konkurrensmedel i branschen.
Passagerarvolymerna på koncernens egna fartyg låg i stort sett stilla på 763.000 (767.353) resenärer, medan fraktvolymerna minskade till drygt 34.000 (36.352) enheter. Frakten pressas fortfarande av svagare industrikonjunktur och hård konkurrens på transportmarknaden.
Samtidigt skedde vissa förändringar i marknadsbalansen på Östersjön. Totalmarknaden sjönk något, framför allt i trafiken mellan Finland och Estland, men på rutterna Finland-Åland-Sverige noterades en viss tillväxt.
Viking Lines marknadsandel i trafiken Finland-Sverige sjönk till 57,2 procent från 61,2 procent året innan, medan andelen på Finland-Estland ökade till 23,6 procent.
Att passagerarsidan trots allt höll emot beror delvis på ett fortsatt stabilt fritidsresande i regionen, men också på en gradvis återkomst av internationella turister.
Läs mer om hur utlandet gör skillnad i den här artikeln i Ålands Sjöfart.
– Vi noterar en fortsatt god ökning av resandet från de internationella marknaderna, skriver bolaget i rapporten.
Samtidigt är konsumenterna mer försiktiga än före pandemin.
– Marknadsutvecklingen påverkades av det makroekonomiska läget, försiktigt konsumentbeteende samt en fortsatt press på hushållens köpkraft, säger Risberg.
Under kvartalet genomfördes en omfattande dockning av LNG-fartyget Viking Grace vid Åbo Reparationsvarv. Arbetet, värt omkring sju miljoner euro, omfattade klassningsarbeten samt investeringar i energieffektivitet och driftssäkerhet.
Dockningar och linjebyten påverkade både passagerar- och fraktvolymerna under perioden. Under tre veckor ersatte Viking Glory Grace på linjen Åbo-Åland-Stockholm, medan Gabriella tog över Glorys avgångar.
Samtidigt fortsätter rederiet att positionera sig i energiomställningen. Viking Grace och Viking Glory drivs med upp till 50 procent biogas i sina LNG-motorer, vilket gör dem till några av de mest klimatprofilierade färjorna i regionen.
Men energitransitionen innebär också nya kostnader. Under kvartalet uppgick Viking Lines kostnader för utsläppsrätter till 1,8 miljoner euro, en post som väntas öka när EU:s klimatregelverk skärps ytterligare.
Den regulatoriska utvecklingen är en av de största osäkerhetsfaktorerna för passagerarrederier i Europa.
– Sjöfartsbranschen står inför fortsatta regulatoriska förändringar. Arbetet med att minska miljöpåverkan och samtidigt hantera kostnadsökningar bedrivs med hög prioritet, säger Risberg.
Även finansieringssituationen förbättrades något. De långfristiga räntebärande skulderna minskade till 92 miljoner euro och soliditeten steg till 53,8 procent, vilket ger bolaget en stark balansräkning i jämförelse med många europeiska färjerederier.
Det är också en viktig faktor när branschen står inför nya investeringsbehov, från energieffektivisering till alternativa bränslen och eventuellt nya fartyg.
Men framtidsbilden är osäker. Viking Lines styrelse drar nu tillbaka sin tidigare lätt optimistiska resultatprognos för helåret 2026. Orsaken är framför allt energimarknadernas svängningar.
– Den förhöjda osäkerheten kring kostnadsnivån och marknadsläget innebär att styrelsen för närvarande inte lämnar någon prognos för resultatutfallet för helåret 2026, skriver bolaget.
Beslutet speglar en bredare trend i den europeiska rederinäringen. Många bolag väljer just nu att tona ned prognoser i en tid då bränslepriser, räntor, geopolitik och klimatregler förändrar förutsättningarna från kvartal till kvartal.
För Viking Line innebär det att 2026 kan bli ett år där operativ flexibilitet väger tyngre än traditionella tillväxtmål.
– Vi utgår från att ett mer dynamiskt omvärldsläge kommer att bestå, säger Marcus Risberg.
