Hoppa till innehåll
Ålands Sjöfart
  • Större Viking tjänar mindre pengar

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
BKRT

43 miljonersdocka till satsande BLRT

Publicerad: 14:03 - 27 mar 2026

|

Ålands Sjöfart
Med en ny flytdocka för Panamaxfartyg i Klaipėda fortsätter BLRT Grupp att bygga ut sin reparationskapacitet i Östersjön, en investering som speglar den växande efterfrågan på varvstjänster i regionen.

När den baltiska industrikoncernen BLRT Grupp i mitten av mars skrev kontrakt på en ny flytdocka till sitt reparationsvarv i Klaipėda var det ännu ett steg i ett långsiktigt investeringsprogram som på bara fem år har passerat 100 miljoner euro.

Den nya dockan, som byggs av turkiska Hat-San Shipyard, får en längd på 200 meter, en innerbredd på 35 meter och en lyftkapacitet på 15.000 ton. Den ska ersätta en av de dockor som idag används vid Western Shiprepair i Klaipėda och samtidigt öppna för service av Panamaxfartyg.

Med ett kontraktsvärde på 43 miljoner dollar och planerad leverans hösten 2027 är projektet ännu ett tecken på att BLRT fortsätter att stärka sin position på marknaden för reparationer och ombyggnader i Östersjöområdet.

BLRT Grupp driver i dag tre större reparationsvarv: Tallinn Shipyard i Estland, Western Shiprepair i Litauen och Turku Repair Yard i Finland. Tillsammans hanterar de omkring 300 fartyg per år.

Att koncernen fortsätter investera i dockkapacitet är knappast en slump. Efterfrågan på varvstjänster i Europa har ökat de senaste åren, drivet av flera parallella förändringar inom sjöfarten:

  • installation av energibesparande teknik
  • anpassningar till nya utsläppsregler
  • konverteringar till alternativa bränslen
  • livstidsförlängningar av äldre tonnage

Särskilt i Östersjöområdet är trycket på reparationsvarv högt. Regionen har en tät trafik av ropax-fartyg, tankfartyg och bulktonnage, samtidigt som många fartyg nu närmar sig större moderniseringsprojekt kopplade till EU:s klimatregler.

I det perspektivet är tillgången på dockor en strategisk fråga, inte bara för varven utan också för rederierna.

Den nya dockan i Klaipėda är inte BLRT:s enda investering.

Så sent som i augusti 2024 togs en ny flytdocka i drift vid Tallinn Shipyard. Den dockan mäter 180 gånger 30 meter och har en lyftkapacitet på upp till 10.000 ton. Samtidigt moderniserades hela infrastrukturen runt dockområdet.

Redan 2020 installerades dessutom den största flytdockan i Baltikum i Klaipėda, en anläggning på 235 × 45 meter med en lyftkapacitet på 33.000 ton.

Utöver nybyggnationer har koncernen också moderniserat äldre anläggningar. Sommaren 2025 uppgraderades en docka i Tallinn på 101 meter med en kapacitet på 4.500 ton.

Tillsammans visar investeringarna på en tydlig strategi: att bredda kapaciteten så att varven kan ta emot både mindre regional tonnage och större oceangående fartyg.

Den nya dockan i Klaipėda riktar sig i första hand mot Panamaxsegmentet, fartyg upp till omkring 200 meters längd och cirka 32 meters bredd.

Det är en stor och viktig fartygsgrupp inom global handel, särskilt inom bulk- och tanksegmenten. Samtidigt är det en kategori där många fartyg nu passerar 15-20 års ålder och därför kräver mer omfattande underhåll, retrofits och tekniska uppgraderingar.

För rederier i norra Europa innebär fler dockor i detta storlekssegment kortare väntetider och större flexibilitet vid planering av varvsbesök.

Att BLRT återigen valt Hat-San Shipyard i Turkiet som leverantör är också talande. Turkiska varv har de senaste åren tagit en allt starkare position inom byggnation av flytdockor, specialfartyg och offshoreenheter.

För BLRT innebär samarbetet kontinuitet, samma varv byggde även dockan som levererades till Tallinn 2024.

För Hat-San är kontraktet samtidigt ytterligare ett exempel på hur turkiska varv stärker sin internationella närvaro inom industriprojekt kopplade till varvsinfrastruktur.

Investeringen stärker också Klaipėdas roll som betydande reparationskluster i Östersjön. Regionen konkurrerar med varv i bland annat Polen, Tyskland och Danmark om serviceuppdrag från europeiska och internationella rederier. För rederier innebär fler dockor i regionen inte bara bättre tillgång på kapacitet – utan också ökad konkurrens mellan varven.

Det kan i sin tur påverka både priser och ledtider för dockningsarbeten.

En viktig fråga som inte nämns i pressmeddelandet men som ligger i bakgrunden är energiomställningen inom sjöfarten.

Många fartyg genomgår just nu omfattande retrofits:

  • installation av scrubbers
  • konverteringar till LNG eller metanol
  • batterihybrider
  • energieffektiviseringssystem

Sådana projekt kräver längre docktider och mer avancerad infrastruktur. Det gör att varv som kan erbjuda både kapacitet och teknisk kompetens får en allt starkare marknadsposition.

När den nya dockan tas i drift hösten 2027 kommer BLRT ha ytterligare stärkt sin kapacitet i ett segment där efterfrågan väntas fortsätta växa.

För rederier i Östersjöområdet, från färjeoperatörer till bulk- och tankrederier, innebär det ytterligare ett alternativ för planerade dockningar och moderniseringsprojekt.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Stegra väljer ESL Shipping

14 sep

Rederier rustar för okända vatten

11 sep

Coolcation stärker Viking Line

09 sep

Kongsberg Maritime köper Steerprop

07 sep

Fregatter, färjor och stängda hamnar

04 sep

Vindkraft i fokus för Deltamarin

03 sep

Wallenius tar nästa vindsteg

03 sep

Yachter och isbrytare för Steerprop

03 sep

Fure Vasa fick sitt namn i Uddevalla

03 sep

/ lediga jobb

Loading...

Ordinarie elektriker till Viking Glory

28 aug

Maskinreparatör till Viking Grace

27 aug

Teknisk inspektör till Eckerökoncernen

27 aug

Restaurangchef till Wasaline

26 aug

II maskinmästare till Viking Line

21 aug

Repairman to M/S Eckerö Link

12 aug

Volontärer till Mercy Ships sjukhusfartyg

02 apr

Stegra väljer ESL Shipping

När Stegras nya stålverk i Boden börjar skapa stora flöden av råvaror och färdigt stål ska finländska ESL Shipping sköta en del av sjötransporterna, ett långsiktigt avtal som passar väl in i rederiets miljardtunga förnyelse av flottan.

Rederier rustar för okända vatten

Från en ledningsrockad i Mariehamn till en avvärjd sabotageövning utanför Svalbard handlar veckans sjöfart om vardagens affärer och en värld där kablar, satellitsignaler och handelsleder är strategiska mål.

Coolcation stärker Viking Line

När den nordiska semestertrafiken mattas av tar resenärer längre bortifrån vid, en ökning på tio procent gjorde de internationella passagerarna till Viking Lines tydligaste tillväxtgrupp under sommaren.

Stegra väljer ESL Shipping

När Stegras nya stålverk i Boden börjar skapa stora flöden av råvaror och färdigt stål ska finländska ESL Shipping sköta en del av sjötransporterna, ett långsiktigt avtal som passar väl in i rederiets miljardtunga förnyelse av flottan.

Stegra väljer ESL Shipping

När Stegras nya stålverk i Boden börjar skapa stora flöden av råvaror och färdigt stål ska finländska ESL Shipping sköta en del av sjötransporterna, ett långsiktigt avtal som passar väl in i rederiets miljardtunga förnyelse av flottan.

Rederier rustar för okända vatten

Från en ledningsrockad i Mariehamn till en avvärjd sabotageövning utanför Svalbard handlar veckans sjöfart om vardagens affärer och en värld där kablar, satellitsignaler och handelsleder är strategiska mål.

/världen runt

I en värld där handelsvägar ritas om, klimatkrav skärps och teknikutvecklingen accelererar snabbare än någonsin, fortsätter sjöfarten att bära världsekonomin över haven. Och mitt i allt detta – Åland!

I nya numret av Ålands Sjöfart tar vi läsaren med världen runt. Från torrdockorna i Gdansk och ingenjörskontoren i Mariehamn till globala konsultkoncerner, klassiska träskutor och framtidens gröna handelsflotta. Det här är inte bara berättelser om fartyg. Det är berättelser om människor som vågar investera, bygga, utveckla och tänka längre än nästa horisont.

Här når du hela tidningen, 56 sidor sjöfartsglädje!

Godby Shipping tar ett strategiskt kliv in i framtiden när M/S Mistral genomgår en omfattande ombyggnad vid Remontowa-varvet i Polen. Ny bulb, nya propellerblad och nedjusterad motoreffekt ska minska bränsleförbrukningen med omkring trettio procent. Det är ingen kosmetisk uppgradering. Det är ett tekniskt vägval i en tid där energieffektivitet blivit en avgörande konkurrensfördel.

Vi följer arbetet nere i torrdockan i Gdansk där sextio ton stål möter erfarenhet, ingenjörskonst och envis problemlösning. Samtidigt möts generationer när den rutinerade dockningsinspektören Lasse Häggblom lotsar nästa generations tekniska expertis in i verkligheten under vattenlinjen.

Läs hela reportaget om hur Godby Shipping vässar flottan för framtiden.

I Mariehamn växer samtidigt något helt annat fram. I Sjökvarteret byggs galeasen Emelia plank för plank, med tjärat lindrev, handslagna träpluggar och ett hantverk som knappt längre finns kvar i världen. När skutan går av stapeln den 25 juli blir det inte bara en sjösättning. Det blir ett levande bevis på att maritim tradition fortfarande kan samla människor kring något större än dem själva.

Vi tar läsaren rakt in i bygghallen där skeppsbyggare, frivilliga och segelmakare tillsammans skapar ett stycke nordisk sjöfartshistoria. Här möts sekler av erfarenhet och framtidstro under samma tak.

Följ med bakom kulisserna när Emelia gör sig redo för havet.

Samtidigt fortsätter den finländska marintekniska kompetensen att erövra världen. Foreship, med stark närvaro på Åland, har vuxit från ett litet ingenjörsbolag i Helsingfors till en global aktör inom RINA-koncernen. Nu samlas över 150 experter inom fartygsdesign, energieffektivisering och hållbara lösningar under samma paraply.

I reportaget berättar bolagets grundare Marcus Höglund om expansionen, den internationella konkurrensen och varför Sjöfartens Dag på Åland fortsätter vara en självklar mötesplats för världens maritima nätverk.

Här läser du om hur åländsk och finländsk kompetens blir global.

Men vi blickar också bakåt för att förstå framtiden bättre.

I ett längre historiskt reportage berättar vi historien om hur finländska och åländska småredare räddade hela det finländska småtonnaget undan kollaps under 1980-talet. Genom envishet, politiskt arbete och ett nytt småtonnageavtal skapades grunden för en modern och konkurrenskraftig lastsjöfart under finländsk flagg.

Det är en berättelse om entreprenörskap, mod och samarbete. Och kanske också en påminnelse om att sjöfarten alltid utvecklats bäst när människor vågat tänka nytt tillsammans.

Läs den fascinerande historien om redarna som förändrade allt.

Och så förstås: Sjöfartens Dag.

I maj fylls Mariehamn åter av redare, tekniker, beslutsfattare, studerande och sjöfartsentusiaster från hela Östersjöregionen. Över 140 utställare och hundratals delegater samlas på Åland för att diskutera geopolitik, framtidens bränslen, energieffektivisering och världshandelns nästa steg. Samtidigt påminner Mercy Ships Race oss om att sjöfarten också handlar om solidaritet, ansvar och människor.

Åland är litet på kartan. Men inom sjöfarten har vi alltid varit större än vår geografi.

Sedan 1939 har Ålands Sjöfart berättat om världen från havets horisont. I dag når tidningen rederier, beslutsfattare och sjöfartsintresserade långt utanför Östersjön, med en digital publik på snart 50.000 följare och en veckovis räckvidd på över en miljon människor.

Det här är ett nummer för alla som vill förstå vart världen är på väg.

För sjöfarten finns överallt. Och framtiden börjar ofta till sjöss.

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 27 May 2027

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 44.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

PUBLISHER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@sjofart.ax

/mediakort

Epost till redaktionen:

info@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2026 – DATAPOLICY

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com