Hoppa till innehåll
Ålands Sjöfart
  • Större Viking tjänar mindre pengar

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
befunky-collage_6_2.jpg

Bra affär ta emot kryssare

Publicerad: 10:09 - 12 sep 2019

|

Ålands Sjöfart

Årets sommar börjar nalkas slutet. Nästa vecka sätter vi punkt för besöken av ”främmande” kryssningsfartyg i form av gamle bekantingen M/S Hebridean Sky och legenden M/S Boudicca som i ett tidigare liv hette Birka Queen och ägdes av Birka Line. Att locka kryssningsfartyg till Åland är ingen enkel uppgift men ändå väldigt nödvändig. Alla tusentals besökare lämnar inte bara spår i rent ekonomisk mening, vi får också tillfälle att berätta mer om Fredens Öar och vår dramatiska historia med förhoppningen att gästerna en gång återvänder. Ska man lära känna Åland krävs det som bekant mer än en dag.

En annan stad som satsar hårt på att marknadsföra sig som destination gentemot kryssningsrederierna är Stockholm som nyligen gjort en undersökning av den ekonomiska effekten av besöken. Den är inspirerande även från åländsk horisont. I finansiell mening genererar trafiken nästan två miljarder kronor och skapar 1.100 arbetstillfällen i den svenska huvudstadsregionen. Stockholm tar emot cirka 650.000 kryssningsgäster  vilket utgör 6,5 procent av befolkningen på en miljon. Till Åland kommer i runda slängar 20.000 kryssningspassagerare vilket är två tredjedelar av vår befolkning! 

Så här skriver Stockholms Hamnar AB i ett pressmeddelande som till stora delar är tillämpligt även för Åland:

Kryssningstrenden håller i sig och under 2017 kryssade 26 miljoner människor världen över. Det är nästan en fördubbling sedan 2009, enligt organisationen Cruise Lines International Association. Även i Sverige är trenden tydlig. Stockholm, som är landets största destination för internationell kryssningstrafik, fick under förra årets kryssningssäsong besök av cirka 623.000 passagerare. Det är ett rekord som kommer att slås även i år när antalet passagerare förväntas öka med runt 27.000.

En fråga som då och då diskuteras är på vilket sätt och hur mycket kryssningspassagerarna bidrar till regionens ekonomiska tillväxt. Under 2018 genomförde nätverket Cruise Baltic, med hjälp av undersökningsföretaget GP Wild, en undersökning som visar kryssningsindustrins totala ekonomiska effekt i Stockholmsregionen. Undersökningen genomfördes även i ett 20-tal andra hamnstäder. I Stockholm svarade 1.697 kryssningspassagerare och 617 besättningsmän som besökte Stockholms Hamnars hamnar under 2018 på undersökningen.

Siffrorna i undersökningen talar sitt tydliga språk och visar att kryssningsindustrin genererar ett stort bidrag till Stockholmsregionen. Allt som allt innebär passagerarnas vistelse med hotell, mat, sightseeingturer, transporter, shopping med mera, en ekonomisk effekt på nästan 2 miljarder kronor och 1.100 arbetstillfällen.

– Kryssningsundersökningen ger oss information om hur mycket kryssningspassagerare och besättning spenderar under sitt besök i Stockholm. Den visar tydligt att vi faktiskt får någonting tillbaka när vi visar upp vår fina destination, säger Stefan Scheja som är kryssningsansvarig i Stockholms Hamnar.

Undersökningen visar i korthet att under 2018 kom 623.000 kryssningspassagerare och 240.000 besättningsmän till Stockholms Hamnars hamnar. Tillsammans spenderade de över 600 miljoner kronor under sitt besök. Dessutom spenderade kryssningsrederierna sammanlagt 270 miljoner kronor på hamnavgifter, lotsavgifter och farledsavgifter i Stockholm.

De totalt 870 miljoner som spenderades av passagerare, besättning och kryssningsrederier har en stor betydelse för sysselsättning och intäkter med en ekonomisk effekt på 1,87 miljarder kronor och 1.100 arbetstillfällen.

De flesta kryssningspassagerare kommer från Tyskland, USA och Storbritannien. Den typiske Stockholmsbesökaren är 57 år och reser tillsammans med en person. Tre av fyra passagerare som reste till Stockholm var extremt eller mycket nöjda med besöket jämfört med deras förväntningar och hela 97 procent kan tänka sig rekommendera Stockholm som destination till vänner.

Dagspassagerarna spenderar i snitt 760 kronor per person. Turnaround-passagerare, alltså de passagerare som börjar eller avslutar sin kryssning i Stockholm, spenderar i snitt 2.700 kronor per person.

Under året kom totalt 241 100 besättningsmän till Stockholm. Av dessa gick 35 procent (84 400) i land under sitt besök och spenderade i snitt 500 kronor per person.

– För mig var det en positiv överraskning att en stor andel av besättningen väljer att gå i land och då spenderar så mycket som de faktiskt gör. Som jag ser det har besättningen en viktig roll som värdar för Stockholm. Är de nöjda och talar gott om sitt besök ombord får vi en positiv effekt i dubbel bemärkelse, säger Stefan Scheja.

Även Nynäshamn har haft glädje av undersökningen där kryssningstrafiken har sett en positiv utveckling och engagerat det lokala näringslivet. En del av passagerarna väljer att stanna i Nynäshamn under sitt besök och spenderar pengar där istället för i Stockholm. Hela 69 procent kan tänka sig att rekommendera Nynäshamn som destination till vänner.

– Undersökningen fungerar som en motvikt till de som säger att kryssningspassagerarna snålar i hamn. Den visar också att besättningen är en stor intäktskälla och att Stockholm har en nöjdhetsgrad som ligger på topp jämfört med andra destinationer i Östersjön, berättar Stefan Scheja.

Längst ner finns en PDF-fil av hela undersökningen.

Även om undersökningen visar att kryssningstrafiken är en stor ekonomisk tillgång för Stockholmregionen, finns det åsikter om fartygens miljöpåverkan. Stockholms Hamnar försöker hela tiden ligga steget före och arbetar kontinuerligt med att hitta nya lösningar. Mycket handlar om att uppmuntra rederierna till att genomföra åtgärder som minskar fartygens miljöpåverkan. I detta arbete ingår även Mariheman vilket Ålands Sjöfart berättat om.

I Stockholm kan fartygen sedan länge lämna svart- och gråvatten, det vill säga toalett-, dusch- och diskvatten, och tömningen ingår i hamnavgiften. Majoriteten av alla kryssningsfartyg väljer att lämna avloppsvatten i Stockholms hamnar.

De internationella regelverken för utsläpp i Östersjön skärptes från 2019 för nya fartyg och skärps från 2021 för existerande fartyg. Ett förbud innebär att alla passagerarfartyg antingen ska lämna avloppsvatten i land eller vara utrustade med godkända reningsanläggningar där kraven på rening är högre än idag.

I hamnavgiften ingår även att fartygen kan lämna sina sopor och de som lämnar sorterat avfall får rabatt på hamnavgiften. Fartyg som drivs med LNG (flytande naturgas) får rabatterad hamnavgift, liksom de som minskar sina utsläpp av kväveoxid.

I dag elansluter skärgårds- och charterbåtarna vid kaj i Stockholms hamnar liksom flera av Viking Lines och Tallink Siljas fartyg.

I Nynäshamns hamn elansluter ett av Polferries fartyg som går till Polen. Åtgärden minskar buller och utsläpp genom att hjälpmotorerna kan stängas av. Stockholms Hamnar arbetar just nu med en handlingsplan för att även kunna erbjuda större kryssningsfartyg elanslutning vid kaj.

– När man tittar på hållbar turism så är det viktigt att kunna visa på att man har en produkt som hela tiden jobbar aktivt med hållbarhet. Rederiernas insatser omfattar både stort och smått, från att de tar bort sugrör i plast till att de ser över med vilket bränsle motorerna drivs. Östersjön har hårda miljökrav jämfört med världshaven och med olika typer av rabatter ger vi incitament till rederierna att prestera ännu bättre än gällande krav, säger Stefan Scheja.

Stockholms Hamnar deltar i flera olika kryssningssamarbeten i syfte att öka intresset för Östersjön som kryssningsdestination och sätta Stockholm på kartan över attraktiva städer att besöka.

Cruise Europe
I nätverket Cruise Europe hanterar Stockholms Hamnar den mesta marknadsbearbetningen och arbetar med att sätta Stockholm på kartan över attraktiva kryssningsdestinationer. Målen är långsiktiga för att arbeta in nya marknader och att öka antalet turnaround, vilket innebär att passagerare inleder och/eller avslutar sin kryssning i den hamnen och därför ofta väljer att spendera en extra dag och natt i land. I detta nätverk ingår även Åland, läs mer på den här länken.

Cruise Baltic
Stockholms Hamnar deltar i nätverket Cruise Baltic och har tillsammans med de andra länderna i Östersjön gått samman för att skapa ett attraktivt kryssningsmål. Tillsammans erbjuder nätverket en mängd destinationer, sevärdheter och upplevelser för alla typer av passagerare. När Cruise Baltic grundades 2004 var det 12 destinationer kring Östersjön som samarbetade. I dag har antalet destinationer utökats till 29. Även här ingår Mariehamn!

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Här är fartyget bakom Ålandslinjen

16 sep

Steerprop bryter isen i Sverige

15 sep

Stegra väljer ESL Shipping

14 sep

Rederier rustar för okända vatten

11 sep

Coolcation stärker Viking Line

09 sep

Kongsberg Maritime köper Steerprop

07 sep

Fregatter, färjor och stängda hamnar

04 sep

Vindkraft i fokus för Deltamarin

03 sep

Wallenius tar nästa vindsteg

03 sep

/ lediga jobb

Loading...

Ordinarie elektriker till Viking Glory

28 aug

Maskinreparatör till Viking Grace

27 aug

Teknisk inspektör till Eckerökoncernen

27 aug

Restaurangchef till Wasaline

26 aug

II maskinmästare till Viking Line

21 aug

Repairman to M/S Eckerö Link

12 aug

Volontärer till Mercy Ships sjukhusfartyg

02 apr

Här är fartyget bakom Ålandslinjen

M/S Rigel III, tidigare Viking Lines Turella och syster till Rosella, är fartyget som Ålandslinjen och vd Johnny Sid har som första kandidat för en eventuell comeback på linjen Mariehamn-Kapellskär.

Steerprop bryter isen i Sverige

Finska Steerprop tar hand om huvudpropulsionen när Sverige ersätter sin åldrande statsisbrytarflotta och skalar samtidigt upp sin CRP-teknik till de kraftigaste enheter företaget hittills har byggt.

Stegra väljer ESL Shipping

När Stegras nya stålverk i Boden börjar skapa stora flöden av råvaror och färdigt stål ska finländska ESL Shipping sköta en del av sjötransporterna, ett långsiktigt avtal som passar väl in i rederiets miljardtunga förnyelse av flottan.

Här är fartyget bakom Ålandslinjen

M/S Rigel III, tidigare Viking Lines Turella och syster till Rosella, är fartyget som Ålandslinjen och vd Johnny Sid har som första kandidat för en eventuell comeback på linjen Mariehamn-Kapellskär.

Här är fartyget bakom Ålandslinjen

M/S Rigel III, tidigare Viking Lines Turella och syster till Rosella, är fartyget som Ålandslinjen och vd Johnny Sid har som första kandidat för en eventuell comeback på linjen Mariehamn-Kapellskär.

Steerprop bryter isen i Sverige

Finska Steerprop tar hand om huvudpropulsionen när Sverige ersätter sin åldrande statsisbrytarflotta och skalar samtidigt upp sin CRP-teknik till de kraftigaste enheter företaget hittills har byggt.

/världen runt

I en värld där handelsvägar ritas om, klimatkrav skärps och teknikutvecklingen accelererar snabbare än någonsin, fortsätter sjöfarten att bära världsekonomin över haven. Och mitt i allt detta – Åland!

I nya numret av Ålands Sjöfart tar vi läsaren med världen runt. Från torrdockorna i Gdansk och ingenjörskontoren i Mariehamn till globala konsultkoncerner, klassiska träskutor och framtidens gröna handelsflotta. Det här är inte bara berättelser om fartyg. Det är berättelser om människor som vågar investera, bygga, utveckla och tänka längre än nästa horisont.

Här når du hela tidningen, 56 sidor sjöfartsglädje!

Godby Shipping tar ett strategiskt kliv in i framtiden när M/S Mistral genomgår en omfattande ombyggnad vid Remontowa-varvet i Polen. Ny bulb, nya propellerblad och nedjusterad motoreffekt ska minska bränsleförbrukningen med omkring trettio procent. Det är ingen kosmetisk uppgradering. Det är ett tekniskt vägval i en tid där energieffektivitet blivit en avgörande konkurrensfördel.

Vi följer arbetet nere i torrdockan i Gdansk där sextio ton stål möter erfarenhet, ingenjörskonst och envis problemlösning. Samtidigt möts generationer när den rutinerade dockningsinspektören Lasse Häggblom lotsar nästa generations tekniska expertis in i verkligheten under vattenlinjen.

Läs hela reportaget om hur Godby Shipping vässar flottan för framtiden.

I Mariehamn växer samtidigt något helt annat fram. I Sjökvarteret byggs galeasen Emelia plank för plank, med tjärat lindrev, handslagna träpluggar och ett hantverk som knappt längre finns kvar i världen. När skutan går av stapeln den 25 juli blir det inte bara en sjösättning. Det blir ett levande bevis på att maritim tradition fortfarande kan samla människor kring något större än dem själva.

Vi tar läsaren rakt in i bygghallen där skeppsbyggare, frivilliga och segelmakare tillsammans skapar ett stycke nordisk sjöfartshistoria. Här möts sekler av erfarenhet och framtidstro under samma tak.

Följ med bakom kulisserna när Emelia gör sig redo för havet.

Samtidigt fortsätter den finländska marintekniska kompetensen att erövra världen. Foreship, med stark närvaro på Åland, har vuxit från ett litet ingenjörsbolag i Helsingfors till en global aktör inom RINA-koncernen. Nu samlas över 150 experter inom fartygsdesign, energieffektivisering och hållbara lösningar under samma paraply.

I reportaget berättar bolagets grundare Marcus Höglund om expansionen, den internationella konkurrensen och varför Sjöfartens Dag på Åland fortsätter vara en självklar mötesplats för världens maritima nätverk.

Här läser du om hur åländsk och finländsk kompetens blir global.

Men vi blickar också bakåt för att förstå framtiden bättre.

I ett längre historiskt reportage berättar vi historien om hur finländska och åländska småredare räddade hela det finländska småtonnaget undan kollaps under 1980-talet. Genom envishet, politiskt arbete och ett nytt småtonnageavtal skapades grunden för en modern och konkurrenskraftig lastsjöfart under finländsk flagg.

Det är en berättelse om entreprenörskap, mod och samarbete. Och kanske också en påminnelse om att sjöfarten alltid utvecklats bäst när människor vågat tänka nytt tillsammans.

Läs den fascinerande historien om redarna som förändrade allt.

Och så förstås: Sjöfartens Dag.

I maj fylls Mariehamn åter av redare, tekniker, beslutsfattare, studerande och sjöfartsentusiaster från hela Östersjöregionen. Över 140 utställare och hundratals delegater samlas på Åland för att diskutera geopolitik, framtidens bränslen, energieffektivisering och världshandelns nästa steg. Samtidigt påminner Mercy Ships Race oss om att sjöfarten också handlar om solidaritet, ansvar och människor.

Åland är litet på kartan. Men inom sjöfarten har vi alltid varit större än vår geografi.

Sedan 1939 har Ålands Sjöfart berättat om världen från havets horisont. I dag når tidningen rederier, beslutsfattare och sjöfartsintresserade långt utanför Östersjön, med en digital publik på snart 50.000 följare och en veckovis räckvidd på över en miljon människor.

Det här är ett nummer för alla som vill förstå vart världen är på väg.

För sjöfarten finns överallt. Och framtiden börjar ofta till sjöss.

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 27 May 2027

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 44.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

PUBLISHER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@sjofart.ax

/mediakort

Epost till redaktionen:

info@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2026 – DATAPOLICY

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com