Ska Åland gå med på att skjuta upp kravet på rening av kväveoxider från fartygen? Eller ska man gå på rederiernas linje och motsätta sig kravet?Nästa torsdag ska landskapsregeringen fatta beslut.
Frågan om utsläppsnormer för kväveoxider från sjöfarten var uppe till diskussion i landskapsregeringen på torsdagen.
Bakgrunden är att Helcom-länderna föreslagit att Östersjön ska bli ett NECA-område, alltså ett område med strängare krav på utsläpp av kväveoxid. Helcom hade också beslutat att lämna en ansökan till den internationella sjöfartsorganisationen IMO att Östersjön ska bli ett NECA-område. Den 1 januari 2016 skulle i så fall alla nybyggda fartyg ha reningsutrustning på sina maskiner.
– Katalysatorer liknade dem som finns på bilar och som kraftigt minskar utsläppen av kväve, säger landskapets vattenbiolog Mikael Wennström.
Merkostnaden för fartygen har tidigare bedömts vara rimlig. Finland, Åland och rederierna har därför ställt sig positiva.
Ryssland, rederierna ändrat sig
Men nu har två saker hänt, säger Mikael Wennström.
Helcom-medlemslandet Ryssland har bytt fot och motsätter sig att Helcoms anhållan sänds till IMO. Ryssland har dessutom fått med sig en majoritet inom IMO att skjuta fram kravet på kväveoxidrening med fem år, till 2021.
Också rederierna har ändrat sig. EU:s svaveldirektiv med krav på mindre svavelutsläpp från fartygen från den 1 januari 2015 medför rätt stora kostnader för rederierna. För att inte drabbas av ytterligare merkostnader motsätter de sig nu att Östersjön blir ett NECA-område.
Om detta, och inför beslutet i IMO om en senareläggning av utsläppsnormerna för kväve, ska landskapsregeringen på torsdag nästa vecka komma med ett ställningstagande.
Övergöder vattendragen
Kväve och fosfor leder till övergödning av vattendragen. Kväveoxid kommer ut vid förbränning av bränsle.
– Ganska mycket kommer ut via fartygstrafiken, säger Mikael Wennström.