När rederiet Lakeway Link pausar sin reguljära trafik mellan Södertälje och polska Gdynia är det inte brist på gods eller tonnage som ligger bakom beslutet. I stället handlar det om en flaskhals i landbaserad infrastruktur. Den omfattande ombyggnaden av Södertälje sluss, porten mellan Östersjön och Mälaren, har blivit mer komplex än väntat och försenas nu till minst 2028. Därmed begränsas tillgängligheten till hamnar och industriområden runt Västerås och övriga Mälardalen, vilket i praktiken underminerar affärsmodellen för Lakeway Links trafik.
Linjen, som trafikerats av roro-fartyget Lakeway Express, har varit tänkt som ett logistiskt alternativ till lastbilstransporter genom Sverige och Danmark. Idén har varit att flytta gods från vägarna till sjötransport och samtidigt ge industrin i Mälardalen en direkt sjöförbindelse till Polen och vidare ut i europeiska logistikkedjor. Men när tillgången till Mälaren begränsas försvinner också den kundbas som trafiken byggts kring.
– Bristen på tillgång till Mälaren gör att de grundläggande förutsättningarna för verksamheten inte längre kan uppfyllas, och trafiken blir ekonomiskt ohållbar i sin nuvarande form, konstaterar bolaget.
Lakeway Link ägs gemensamt av Wallenius Lines och logistikföretaget Greencarrier och lanserades med ambitionen att skapa en ny sjöbaserad transportkorridor mellan Sverige och Polen. Satsningen har ofta lyfts fram som ett exempel på hur regional shortsea-trafik kan avlasta vägnätet och minska utsläppen från landtransporter. Att trafiken nu pausas illustrerar samtidigt hur beroende sådana projekt är av fungerande hamninfrastruktur och stabila förutsättningar på land.
Södertälje sluss är en strategisk passage i det svenska transportsystemet. Den nuvarande ombyggnaden är en del av Trafikverkets stora Mälarprojekt, som ska göra slussen större och säkrare samt möjliggöra större fartyg till Mälarhamnarna. Projektet var ursprungligen planerat att vara klart 2026, men den tekniska komplexiteten i arbetet har lett till nya förseningar. För rederier som planerat sina trafikupplägg kring Mälarhamnarna innebär varje års försening en betydande affärsrisk.
För Lakeway Link kommer stoppet dessutom i ett läge där man nyligen investerat i uppgraderingar av sitt huvudfartyg. Lakeway Express genomgick vid årsskiftet 2025-2026 ett omfattande varvsprogram med fokus på energieffektivitet och driftoptimering.
Bland åtgärderna fanns en nyutformad bulb, nya högeffektiva propellerblad och ett digitalt Eco Control-system som automatiskt optimerar propellerstigning och motorbelastning. Enligt bolaget kan uppgraderingen minska utsläppen med upp till 20 procent.
– Uppgraderingen av Lakeway Express är en strategisk investering som stärker den långsiktiga kvaliteten i vår tjänst och stödjer vår ambition att leverera sjötransporter med låg miljöpåverkan och hög operativ prestanda, sade vd Per Zandren i samband med moderniseringen.
Investeringen speglar en bredare trend inom shortsea-segmentet där rederier i allt högre grad väljer att uppgradera befintligt tonnage i stället för att beställa nybyggen. Skärpta utsläppsregler, EU:s utsläppshandel och högre bränslepriser driver på effektiviseringar av fartygens energianvändning. Samtidigt är kapitalmarknaden försiktig när det gäller nya fartygstyper i ett läge där bränslevalen fortfarande är osäkra.
Det gör också situationen kring Lakeway Link särskilt intressant ur ett branschperspektiv. Här finns ett modernt och uppgraderat fartyg, en transportidé som ligger i linje med EU:s ambitioner om mer sjötransport, men där infrastrukturen på land ändå sätter stopp för trafiken.
Bolaget säger nu att man utvärderar alternativa lösningar för att fortsätta använda sitt tonnage tills slussprojektet är klart. Vad det innebär i praktiken framgår inte. Det kan handla om nya linjer i Östersjön, charteruppdrag eller andra logistikupplägg. Efterfrågan på roro-tonnage är fortsatt relativt stark i regionen, inte minst i takt med att handeln mellan Norden, Baltikum och Centraleuropa fortsätter växa.
Att verksamheten nu omstruktureras innebär också förändringar i organisationen, något som bolaget flaggar för i pressmeddelandet. Hur omfattande dessa förändringar blir är ännu oklart.
För transportköpare i Mälardalen innebär stoppet att en av de få direkta sjöförbindelserna till Polen försvinner, åtminstone nu. Det riskerar att flytta tillbaka en del gods till vägtransporter via Öresund och färjelinjer i södra Sverige.
På längre sikt kvarstår dock de strukturella argumenten för den typ av trafik som Lakeway Link försökt etablera: kortare transportkedjor, minskad vägtrafik och lägre klimatavtryck. När Södertälje sluss väl står klar, nu tidigast 2028, kan förutsättningarna för Mälarbaserad sjöfart vara helt annorlunda.



