Den fyrmastade stålbarken Pommern, Ålands och Mariehamns världskända fartyg, går mot en ny epok i aktiv tjänst.
En investerargrupp med stark maritim förankring sätter det klassiska segelfartyget i trafik mellan Mariehamn och Kapellskär och positionerar satsningen som ett hållbart och historiskt förankrat transportalternativ i Östersjön.
Projektet att återföra Pommern i trafik har omgärdats av stor sekretess, bara ett fåtal invigda har tagit del i operationen som gått under benämningen ”Kortrutt 1903″. Initiativtagarna understryker, i en ton som andas emfas, att detta inte ska blandas samman med andra och pågående försök att starta Kapellskärstrafiken på nytt.
– Nej, absolut inte, detta är seriöst, förankrat, finansierat och planerat, säger en kofferdiskeppare med insyn i arbetet.
På bilden ser vi Traficoms generaldirektör Jarkko Saarimäki och sjöfartsdirektören Sanna Sonninen som i samband med sitt Ålandsbesök ifjol höstas gjorde en okulär granskning av det stolta segelfartyget Pommern som nu ska tas i trafik på den tidigare så populära kortrutten mellan Mariehamn och Kapellskär. Foto: Moein Eshghi.
Arbetet har pågått en längre tid i det tysta. Tekniska analyser, säkerhetsbedömningar och logistiska genomgångar har testats noga inför att investerarna nu offentliggör planerna.
– Vi arbetar metodiskt och grundligt. Det handlar trots allt om att återaktivera ett av världens mest välkända fartyg, säger projektets talesperson, segelfartygskaptenen Verner Björkfelt som är 2022 valdes in i Kap Horn Hall of Fame.
Björkfelt är känd i maritima kretsar för sin rundning av Kap Horn 1949 med ett lastförande segelfartyg, Pamir, en resa som ofta beskrivs som slutpunkten för den klassiska handelssegelfarten. Sammanlagt rundade Björkfelt Kap Horn tio gånger. Pommern känner han för övrigt väl efter sin tid som styrman ombord, i karriärens början.
– Pommern är ett mycket kompetent fartyg. Skrovet i stål är dimensionerat för oceanfart, riggen är konstruerad för effektiv segelföring och lastkapaciteten är betydande. Framdrivningen bygger helt på vind, vilket gör henne i det närmaste unik i dagens sjöfart.
"Pommern är ett mycket kompetent fartyg."
Då det visade sig besvärligt att förtöja Pommern i Mariehamns mer moderna hamnar, hon är inte riktigt kompatibel med automooringen, kommer basen för trafiken till Kapellskär att gå från den så kallade Sopudden, lite längre norrut.
Eftersom högsäsongen står för dörren är det bråttom. Som ett första steg genomför projektet en teknisk provtur med avgång ikväll den 1 april klockan 19.03 från Västra hamnen i Mariehamn.
Tidpunkten är noggrant vald.
– Något annat anstår såklart inte ett fartyg som byggdes år 1903.
Provturen syftar främst till att verifiera segelhantering, manövrering och logistiska rutiner inför planerade reguljära trafikstarten. Besättningen arbetar enligt klassiska segelfartsprinciper där segel sätts och brassas manuellt och där fartygets fyra master bär råsegel från däck till märs. Den totala segelytan uppgår till 3.200 kvadratmeter, vilket ger god fartpotential även i måttliga vindar.
Pommern är byggd som lastfartyg med ett dödviktstonnage på drygt 4.000 ton och en längd på närmare 100 meter. Konstruktionen gör fartyget stabilt även i öppet hav, och initiativtagarna bedömer att hon lämpar sig väl för trafiken över Ålands hav.
Miljöaspekten står naturligtvis i centrum för satsningen. Medan modern färjetrafik kräver omfattande investeringar i bränslen, batterilösningar och landbaserad laddinfrastruktur drivs Pommern helt av naturens egen energi.
– I praktiken handlar det om ett transportsystem som under drift är i stort sett utsläppsfritt.
"Bränslet blåser bokstavligen förbi varje dag.”
Nyrekryteringen har, enligt uppgift, gått bra och besättningslistorna är klara för avgång. det visade sig att det finns gott om äldre sjöfolk som ledsnat på att bara gå hemma och dra och skriva ilskna kommentarer på Facebook.
Vindkraften står för framdrivningen, vilket innebär att utsläppen reduceras till nära noll samtidigt som behovet av tekniska energisystem ombord är minimalt.
– Fartyget finns redan, hamnarna finns redan och bränslet blåser bokstavligen förbi varje dag.
Segelfartyg av Pommerns typ hade historiskt ofta passagerare ombord, servicekulturen sitter alltså i skrovet. Under segelfartsepoken följde inte sällan välbärgade äventyrare med på de oceangående fartygen för att uppleva livet till havs. Den traditionen återupplivas nu i modern form.
– Intresset för genuina maritima upplevelser växer snabbt. Här erbjuder vi något som ingen modern färja riktigt kan efterlikna.
Restiden mellan Mariehamn och Kapellskär beräknas till mellan åtta timmar och tre dygn, beroende på vindförhållanden.
Investerarna analyserar samtidigt hur transport av fordon kan integreras i konceptet. Pommern byggs ursprungligen som lastfartyg och har därför ett mycket omfattande lastrum.
– Lastkapaciteten är betydande. Vi utreder som bäst hur bilar och andra fordon kan transporteras på ett effektivt sätt. Utrymmena ombord är generösa.
Resenärer som vill ta med sina djur kan också känna sig trygga. Pommern transporterde historiskt en rad olika laster och den gamla grisburen finns fortfarande bevarad ombord. Likaså bedöms catering kapaciteten tillräcklig och för de passagerare som vill smyga undan finns enkom anpassade kojer.
– Pommern lämpar sig utmärkt för både fä och folk, sammanfattar Verner Björkfelt.
"Pommern lämpar sig utmärkt för både fä och folk."
Så här kommer det att se ut ikväll, strax efter kl 19.03 då Pommern lägger ut från Sopudden för den första testturen. Smooth sailing, önskar såklart vi på Ålands Sjöfart.
Projektet genomförs utan offentlig inblandning. Finansieringen, det lilla som krävs, bygger på privata investeringar, framtida biljettintäkter och maritimt riskkapital. Kostnader för bunkerolja, batterisystem och laddinfrastruktur faller bort.
– Den enda verkliga osäkerhetsfaktorn är vinden, men den har sjöfarten levt med i flera tusen år.
På Ålands sjöfartsmuseum, som ansvarar för Pommern, kommenterar man initiativet kortfattat.
– Det är på tiden att fler än vi ser möjligheterna i Ålands mest kända symbol.
Samtidigt lyfter museet fram alla dem som genom decennier hållit fartyget i skick. Sedan Pommern skänktes till Mariehamns stad år 1952 har sjömän, skeppstimmermän, riggare, konservatorer, guider och museipersonal kontinuerligt jobbat hårt med att bevara den historiska barken. Ett arbete som nu visar sig värdefullt.
– Tack vare deras jobb står Pommern fortfarande här, redo att åter känna vinden i seglen.
