Sjöfartsverkets förslag om höjda farleds- och lotsavgifter från 1 januari 2026 har utlöst starka reaktioner. Svensk Sjöfart går till frontalangrepp och kräver att regeringen stoppar förslaget.
För Viking Line skulle förslaget innebära en kostnadschock: avgifterna för Viking Grace och Viking Glory beräknas öka med hela 70 procent, motsvarande omkring fyra miljoner kronor. För hela den svenska handelsflottan handlar det om summor av en helt annan magnitud.
Svensk Sjöfart slår fast att höjningarna riskerar att underminera både konkurrenskraften och klimatpolitiken. Förslaget innebär en höjning av farledsavgifterna med 3,75 procent och en tioprocentig höjning av lotsavgifterna, samtidigt som miljörabatterna stryps.
– Att höja avgifterna och samtidigt sänka miljörabatterna skickar helt fel signaler till de rederier som gjort stora och dyra investeringar för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Att höja alla delar av farledsavgifterna högt över konsumentprisindex (cirka 1,0 procent) och samtidigt minska miljöincitamenten strider dessutom mot Sjöfartsverkets eget regleringsbrev, säger Niklas da Silva, senior rådgivare med ansvar för transportpolitik och sjösäkerhet på Svensk Sjöfart.
Enligt organisationens beräkningar kan den fartygsbaserade farledsavgiften öka med upp till 263 procent för fartyg i miljöklass A och med över 100 procent för fartyg i miljöklass B. Detta trots att endast 103 av drygt 2.400 fartyg som anlöpte svenska hamnar under 2024 fick del av miljöincitamenten.
– Att dessa relativt få fartyg till antalet ska stå för nästan 50 procent av Sjöfartsverkets behov av ökade avgiftsintäkter är fullständigt orimligt, säger da Silva.
Svensk Sjöfart avvisar också planerna på höjda lotsavgifter. Organisationen menar att avgifterna redan täcker kostnaderna för lotsningen, samtidigt som väntetider och bristande transparens kvarstår.
– Vi ser återkommande höjningar utan tydlig redovisning av var pengarna går och ser fortsatt stora möjligheter till effektiviseringsåtgärder inom Sjöfartsverkets lotsningsverksamhet. I ett läge där sjöfarten ska ta en större roll i transportsystemet och avlasta andra trafikslag måste avgiftspolitiken stödja, inte försvåra, denna utveckling, säger da Silva.
Bakgrunden till förslaget är Sjöfartsverkets egna ekonomiska problem. Men Svensk Sjöfart menar att lösningen inte kan vara att vältra över kostnaderna på rederierna. I stället bör staten skjuta till medel och se till att verksamheten effektiviseras. Även isbrytningen bör enligt organisationen finansieras via anslag, både när det gäller fartyg och drift.
– Det är avgörande att Sjöfartsverket når ekonomisk balans utan att kostnaderna flyttas över på näringen, heter det i remissvaret. Annars riskerar både Sveriges och sjöfartens konkurrenskraft – liksom den strategiska försörjningsförmågan – att undergrävas.
Här finns hela remissutlåtandet från Svensk Sjöfart att läsa: Remissvar-SjoV-avgifter-2026-Ref.-25-02847-och-25-02848
