Rederierna i Finlands vd Olof Widén är glad att sjöfartsnäringens betydelse lyfts i en stor utredning, men tycker strategin är för allmängiltig.Och han saknar en större tyngdpunkt på sjöfartens kommande hot: Barlastvattenkonventionen.

Finlands sjöfartsstrategi 2014-2022 är ett kvitto på att sjöfarten i Finland ses som något viktigt, anser Rederierna i Finland.

-Det är bra att arbetet har gjorts och det är en gedigen och fint gjord utredning, säger Olof Widén.

-Men när de kallar det ett strategidokument väntar man sig, åtminstone vi, att man skulle ha gått mer in på hur strategin och målsättningen ser ut. Nu är det lite väl allmängiltigt och svepande.

Arbetsgruppen har lagt stor tyngdpunkt på svavel. För stor, menar Olof Widén.

-Det nya svaveldirektivet träder i kraft om knappt tio månader, vi står redan inför fullbordat faktum. I dokumentet borde man i stället ha satt större fokus på de kommande växthusgasregelverken om minskade koldioxidutsläpp.

Ur det har barlastkonventionen fötts på FN-nivå, som innebär att barlastvatten ska rengöras.

– Det har inte ratificerats av tillräckligt många än, men det kan hända när som helst och kommer att utgöra ett hot mot sjöfarten i Östersjön och i Nordsjöregionen.

Hur då?

-I värsta fall måste man installera barlastreningsutrustning på fartygen. De är skrymmande och tekniken är otillförlitlig, precis som det varit med svavelrenarna, det finns ingen vettig kommersialisering, säger Olof Widén.

-Det här är en global bestämmelse och man slipper inte undan den. Svaveldirektivet kan man komma undan genom att byta till dieselolja. Kostnaden blir stor – men man kan vara i trafik. Med barlastkonventionen är det stopp om man inte har utrustningen.

Ekologisk zon

Han hade helst sett att man i sjöfartsstrategin gjort en skrivning där Östersjön och Nordsjön ska betraktas som en gemensam ekologisk zon när konventionen träder i kraft.

-Vattnen har ändå blandats så mycket så det gör varken från eller till. Men ser man på det som en miljöaktivist menar man att vattnet skiljer sig överallt, till och med mellan Mariehamn och Åbo.

Många möten har hållits i frågan mellan bland annat Rederierna i Finland, kommunikations- och miljöministerierna.

-Men det här är ett svårt område och det går inte att att få vattenbiologer och sjökaptener att komma överens i diskussioner.

Vad skulle en gemensam ekologisk zon innebära?

-Då kan befintliga fartyg få undantag om de tradar inom det här området. Sjöfarten som håller sig inom Östersjön kommer helt enkelt undan bestämmelserna på de befintliga fartyg som finns.

-Vi har bundit så mycket ris på ryggen redan, vi kan inte ta emot en enda riskvast till.

För att barlastkonventionen ska implementeras krävs att flaggstaterna ratificerar det, vilket en del gjort. Minst 35 procent av världstonnaget måste nås och enligt Olof Widén återstår omkring fyra procent.

-Det kan ske när som helst. Det räcker till exempel med att Panama, Bahamas eller Singapore ratificerar så är det verklighet.

Blåögd syn på LNG

Han sågar också sjöfartsstrategins skrivningar om LNG, flytande naturgas.

-Man ser det som medicinen på allt. Och visst är det lovande, men det finns en blåögdhet på dess snabba effekter som gör det oerhört överdrivet. Infrastrukturen är inte byggd, vi har LNG på en enda linje där bunkringen dessutom sköts på den svenska sidan. Det går inte att erbjuda LNG som patentlösning för allt så länge vi inte har en prisbild där logistikkostnaden inte spelar roll.

En mer positiv sak, som Olof Widén ser det, i sjöfartsstrategin är avsnittet om vintersjöfarten.

-Här har ministeriet gjort en ganska markant linjedragning och vågar sticka ut hakan. Mycket beror på EEDI-regelverket (energieffektivitetsdesignindex) som kräver sänkta koldioxidutsläpp. Fartyg måste byggas enligt en viss norm framledes vilket betyder att de blir väldigt mycket sämre i is. Frågan är då om Finland ska ha 23 vinterhamnar? Och ska isbrytarassistans fortsättningsvis komma inom fyra timmar? Ska vi kräva att hamnarna ska betala för isbrytarservice?

-Den här nivån hade vi hoppats se på flera punkter i strategin. Vi är oändligt beroende av sjöfarten, något måste göras så att den gynnas. Vi kan inte missgynna det som är blodet för landet.

Vad vill du att händer med strategin nu?

-Jag hoppas många tar och läser den, det är väldigt bra läsning för att förstå sjöfartens vikt för landet.

Under våren arrangeras ett stormöte där man ska diskutera hur strategin kan verkställas.

-Det är ju inte färdigt så här, det här är steg ett, säger Olof Widén.