Rederiernas uppgift kan enkelt sammanfattas i transporter av varor. Världshandeln går ut på att produktion sker på en plats innan godset forslas till konsumenterna som finns någon helt annanstans.
Befraktarna som jobbar på rederikontoren ser, tillsammans med andra, till att hela denna sinnrikt konstruerade kedja fortsätter att leverera typ åttio procent av alla varor och produkter som konsumeras över hela världen.
Enkelt uttryckt är befraktarna förbindelselänken mellan säljare, köpare och rederi.
I verkligheten handlar det om sjöfartens schackspelare, taktiker och köpmän – allt i samma kropp. En befraktare står i ständig kontakt med rederier, hamnar, fartyg och kunder. Dessutom är intensiv omvärldsbevakning och trendspaning av nöden, information är livsnödvändigt och lyhördhet ett krav. Förr i världen var befraktningskontor en vanlig syn i rederierna, i dag inte lika ofta.
En vanlig arbetsdag är svår att beskriva, sådana är nämligen rätt sällsynta. Det handlar till exempel om att hantera uppemot tusen epostmeddelanden som alla kan innehålla intressanta förslag och viktig input. Största delen av alla offertförfrågningar kommer den vägen men också mycket sådant som bara kan klassas som ”inte nödvändigt”.
– Det hjälps inte men en viktig egenskap är att lära sig sålla bland allt som dyker upp, säger Jimmy Gustafson.
Ofta ser befraktarna aldrig skymten av lasterna de hanterar och ser till att kommer fram. Men det finns undantag som Gustafson gärna lyfter:
– Varje gång jag är i Helsingfors och ser den nya skolan i Brunnsparken blir jag glad. De modulerna körde vi i skytteltrafik från Tallinn med våra fartyg! Det känns fint att se dem i användning i vardagen.
Eller de höga skorstenarna vid Vanda Energi, alla de har skeppats till Helsingfors ombord på Prima Shippings fartyg.
– Och den stora gula förtöjningsbojen vid Stadsgården i Stockholm, som kryssningsfartygen använder. Den har vi tagit som som projektlast!
