• Foto: Markku Pajunen.
    Foto: Markku Pajunen.
  • Foto: Markku Pajunen.
    Foto: Markku Pajunen.
  • Foto: Markku Pajunen.
    Foto: Markku Pajunen.
  • Foto: Markku Pajunen.
  • Foto: Markku Pajunen.
  • Foto: Markku Pajunen.

Jukka lämnar starkare Eckerö

Jukka Suominen är Siljachefen som sadlade om och blev ordförande för Rederi Ab Eckerö. Med integritet och försiktighet har han manövrerat koncernen genom såväl övertagandet av Birka som bantningen av lastfartygsdelen och mycket mer. Vid bolagsstämman i april 2019 lämnade han Eckerö som han nu menar står väl rustat inför framtiden.

Det ska sägas direkt. Få finländare, eller för den delen andra, har samma insyn i färjtrafikens vardag som Jukka Suominen – Siljachefen som efter några års karantän bytte sida och tog över som styrelseordförande i Rederiaktiebolaget Eckerö år 2006.

Hans meriter är svårslagna. Trots stora utmaningar och svår konkurrens är siffrorna tydliga. När Suominen blev ordförande 2006 hade Rederi Ab Eckerö 50 miljoner i eget kapital. Nu har man 150 miljoner efter att ha  delat ut 40 miljoner i dividend till sina ägare.

– Det är en resa jag är väldigt stolt över men som inte hade varit möjlig utan det stora engagemang som personalen uppvisat, säger han.

När Rederi Ab Eckerö höll sin bolagsstämma den 10 april talade Jukka Suominen för sista gången till rederiets nästan 11.000 aktieägare, nu i egenskap av vice ordförande. Efter sexton händelserika år i Eckerös tjänst lämnar han bolaget som under hans ledning som styrelseordförande och Björn Blomqvist som vd gått från klarhet till klarhet.

Egentligen var tanken att Jukka Suominen skulle lämna styrelsen i fjol då Marika Mansén-Hillar tog över som ny ordförande efter många år som viceordförande. Fast det uppfattade ägarkretsen som lite för abrupt, som slut betraktat. Övertalningsförsöken lyckades och Suominen stannade ett år till för att göra övergången smidig. Nu är sagan all och det är dags att tacka Jukka Suominen för hans insatser och önska lycka till i en friare vardag där golf och gamla vänner spelar viktiga roller.

Att Jukka Suominen skulle bli en nyckelspelare i det åländska rederiklustret fanns egentligen inte på kartan. Han personifierade på många sätt motståndarna som innan Tallink tog över rollen hette Silja Line. Suominen var med redan då Rederi Ab Sally togs över av EffJohn för att sedan bli vd för Silja under hela 1990-talet och var den som var med och byggde bjässarna Silja Serenade och Silja Symphony vilket skärpte konkurrensen och ökade populariteten hos passagerarna i både Finland och Sverige.

På det glada 1990-talet var passagerartrafiken fortfarande på väg uppåt och de två som slogs om marknadsandelarna var Viking Line och Silja Line med Rederi Ab Eckerö som en liten aktör som mest ägnade sig åt pendlare mellan Grisslehamn och Eckerö.

Då kom Eckerö med ett drag som kanske inte chockade men åtminstone tog branschen med stor överraskning då man år 1994 startade linjetrafiken mellan Helsingfors och Tallinn. En som mycket noga följde det som hände var Jukka Suominen som satt som vd för Silja Line och hade alla resurser men fokus på annat än det nyblivna självständiga Estland och dess möjligheter.

Vad tänkte du när Eckerö Line startade trafiken mellan Helsingfors och Tallinn 1994?

– Jag tyckte initiativet var intressant och inte heller utgjorde någon större finansiell risk för företaget som hade lämpligt och billigt tonnage. Det var hur som helst modigt men vi betraktade det inte som något större hot.

Det är det diplomatiska svaret på frågan och delvis också sant. Faktum är ändå att lilla Eckerö såg det som jättarna missade och därmed var först på bollen. I år firar Eckerö Line 25 år i trafik och har med M/S Finlandia ökat både volym och vinst under de senaste åren, se skild artikel.

Nittiotalet tog dock slut och Jukka Suominen lämnade Silja Line år 2000 och var plötsligt ledig för nya uppdrag. Den första som insåg detta var en av Birka Lines storägare och det åländska näringslivets grå eminenser Bengt Wiljanen som introducerade Suominen för sjökaptenen Ingmar Mansén, storägare i Rederi Ab Eckerö. Det uppstod kemi och en stark känsla om liknande värderingar och Suominen tog till att börja med över ordförandeskapet i Eckerö Line som skötte den nya Tallinntrafiken för att 2003 gå in som suppleant i koncernstyrelsen och ta över som ordförande från år 2006.

– Ålänningarna insåg att jag var fri, säger Jukka Suominen i dag.

Det skulle bli en tuff resa och början blev dramatisk när Suominen tillsammans med koncernchef Björn Blomqvist, som tillträtt strax före lade bud på Birka Line. Detta betraktade många av främst de mindre aktieägarna som fientligt trots att rederierna i stora drag hade samma ägare. Detta förstod aldrig riktigt Jukka Suominen som kom till jobbet utan den ryggsäck som det förflutna lätt kan fylla.

– Det var ett underligt korsägande där alla egentligen förlorade. Det visar vikten av oberoende och mer fritänkande styrelsemedlemmar som inte har en massa förutfattade meningar och en historia som kan belasta mer än utveckla, säger Jukka Suominen.

Hur som helst var det mycket känslor med i spelet men sist och slutligen och efter många och stundtals hårda ord var Birka ett helägt dotterbolag till Rederi Ab Eckerö – fast Suominen medger att hela affären var ett av de svåraste ögonblicken i hans Eckeröuppdrag.

Om Birkaaffären var påfrestande skulle det bli ännu värre då proppen gick ur den internationella lasttrafiken och Rederi Ab Eckerö satt med ett halvt dussin roro-fartyg som tidigare tjänat massor av pengar men plötsligt blev en belastning som inte gick att hantera på annat sätt än genom försäljning.

– Det var den mörkaste stunden när verkligheten kom emot och vi tvingades fokusera vår strategi för att klara oss. Valet föll då på att koncentrera sig på passagerarfartygen men det var inget enkelt beslut.

Skälen till att beslutet blev svårt var fler. Dels, igen, den historiska belastningen av att ha tagit över Birka Lines roro-flotta och dels det faktum att man inte mäktat med att köpa nya och större fartyg.

– Lösningen blev att behålla två fartyg för att hålla dörren öppen inför framtiden.

Om det är den dörren som nu öppnas lite mer då Eckerö i våras köpte tillbaka roro-fartyget M/S Transporter är för tidigt att säga.

– Kanske. Köpet var rätt förmånligt och risken därmed väldigt liten.

Det vore omöjligt att intervjua Jukka Suominen utan att ägna en tanke åt framtiden och vad passagerartrafiken egentligen har att vänta. Går den att utveckla? Är toppen nådd? Hur ska man göra?

– Det är en svår fråga. Vi insåg alla i slutet av 1990-talet att trafiken nått sin högsta nivå, bortsett från Helsingfors-Tallinn där tillväxten fortfarande fanns. Fler passagerare väljer flyg istället för fartyg och

Sverige var inte längre lika intressant som förut. Nu gäller det att mala på, guldglansen är borta. Att driva passagerartrafik är ungefär som att driva Statens järnvägar, det måste finnas men är kanske inte så spännande, säger han. Här kommer ekonomin på första, andra och tredje plats. Att bedriva sjöfart är att begripa timing och tonnage; rätt fartyg på rätt linje och helst till låga kostnader.

– Hur ska vi driva fartygen ekonomiskt och vettigt och få kostnadsmassan att motsvara intäkterna? Det är vad shipping handlar om och på ett övergripande plan har detta genomsyrat Rederi Ab Eckerös historia.

Trodde du någonsin att Eckerö skulle tjäna mer pengar än Viking Line, vilket är ett faktum i dag?

– Nej, det trodde jag kanske inte. Vi har hållit oss till och investerat i vår egen verksamhet medan Viking Line kanske lider lite av ogjorda investeringar. Vi har renodlat och fokuserat och haft en styrelse som består av en mängd olika kunskaper och som fokuserat på att trygga aktieägarnas egendom och göra att den växer. Övriga motiv finns inte.

Här finns olika syn på strategi. Viking Lines linje har alltid varit att transportera folk och last billigare än andra. Det är i dag mer utmanande än någonsin när AI (artificiell intelligens) och algoritmer följer bokningsmönstret och dynamisk prissättning inte bara är önskvärt utan nödvändigt. Det gäller att i varje enskilt skede försöka ta så bra betalt som möjligt av den som vill åka – utbud och efterfrågan.

– Hela resebranschen handlar i dag om att sälja produkter som närmast kan jämföras med dagliga färskvaror utan möjlighet till lagring. Det som är gott i dag är förstört i morgon, kommenterar Suominen.

Framtiden är i dag liksom den alltid varit, ganska okänd. Jukka Suominen tvekar inför att ge några råd om vad som, enligt hans mening, är på kommande. Men när det gäller färjtrafiken överlag är han säker:

– Den kommer att finnas kvar under många år framöver och den som sköter sig och förnyar flottan i lagom takt med måttliga risker klarar sig bra.

Fast det finns också risker som kan ställa till det på olika sätt.

– Myndigheterna är alltid en faktor man måste räkna med. Allt från sjöfartsstödet till taxfreeförsäljningen, bunkerpriset, den svenska kronan och mycket mer.

Det allra värsta minnet från alla år i shippingen är, inte så överraskande, Estoniakatastrofen år 1994. När det stod klart att 852 människor mist livet insåg Suominen och hans ledningsgrupp att branschen skulle förändras från grunden.

– Det var en enorm sorg på många vis när så många människor dog i en olycka vi inte trodde var möjlig. Vi insåg direkt att förändringarna skulle bli stora.

Om styrelsen i Rederi Ab Eckerö har Jukka Suominen bara lovord:

– Det har varit en perfekt blandning mellan ägare, oberoende, ålder, kön, geografi och bakgrund. Vi har dessutom haft väldigt roligt tillsammans.

Att gå in som ordförande för att bossa runt är inget Jukka Suominen vill förknippas med:

– En ordförande ska leda styrelsen och se till att arbetet görs framgångsrikt och balanserat. Det har också varit ett utmärkt samarbete mellan vd och styrelsen. Jag har alltid betraktat ordförandeskapet i Eckerö mer som ett jobb än ett förtroendeuppdrag. I styrelsen har vi arbetat systematiskt och seriöst.

Vid sidan av uppdraget som ordförande för Eckeröstyrelsen har Jukka Suominen även ägnat sig åt andra bolag där viceordförandeskapet i förpackningsjätten och börsbolaget Huhtamäki sticker ut vid sidan av ordförandeskapet i Lamor som ägnar sig åt oljebekämpning och mycket mer. Lamor lämnade han tidigare i våras och Huhtamäki tidigare i april.

– Om det finns likheter mellan jobbet i Huhtamäki och Eckerö? Faktiskt. Från Huhtamäki har jag lärt mig vikten av att en styrelse aldrig ska blanda sig i förvaltningen och det operativa arbetet som ska skötas av vd. I styrelsen ska olika åsikter brytas för att sedan nå enighet och verkställas av ledningen. Från Eckerö har jag tagit med mig att den perfekta storleken på en styrelse är sju personer vilket vi snart har även i Huhtamäki, tre från Finland och fyra utlänningar. Det skapar ett slags gyllene snitt för styrelser och gör det möjligt med snabba puckar och telefonmöten. Det är viktigt att alla i en styrelse känner varandra.

I rollen som ordförande har Jukka Suominen alltid vinnlagt sig om att vara oberoende av andra aktieägare och har byggt ett namn som andas integritet.

– Jag har liksom alla andra haft mitt nätverk och mina grupperingar men har alltid försökt bilda mig en egen uppfattning och hålla fast vid den tills någon argumenterat bättre. I Eckerö har det varit enklare att agera som oberoende och på distans och att inte sitta mitt i smeten alla dagar. Jag tycker det var klokt av aktieägarna att inse detta när jag tillträdde.

Som styrelseordförande har Jukka Suominen ändå gjort det till en viktig fråga att åka med alla fartygen och visa närvaro och engagemang. Det har betytt möten på M/S Eckerö och M/S Finlandia och M/S Birka Stockholm men också avstickare till lastfartygen som går från Hallstavik. Som pensionär ska snart 72-årige Suominen inte segla, han har aldrig varit någon båtmänniska vilket kan te sig överraskande. Däremot avser han spela golf ännu ivrigare än hittills. Han började inför 60-årsdagen och har nått 20 i handicap.

– Jag är tyvärr ganska lat och absolut ingen sportare men med golf är det annorlunda. Då får jag promenera tio kilometer på en dag och samtidigt ha skoj med vännerna. Och tävlingsmomentet ska man inte underskatta…

Jukka Suominen bor i Lahtis där golf är hyggligt populärt, tio minuter från hemmet finns två banor och på tjugo minuter når han ytterligare tre. Sedan finns banor i utlandet och, självklart, på Åland!

– Jag gillar att spela både i Kastelholm och i Eckerö.

Så här i slutet av den professionella karriären är det en omvälvande tid som Jukka Suominen kan blicka tillbaka på. Och många fartyg som passerat under hans ledarskap. Trots mängden är det två fartyg som sticker ut i minnesbanken; systerfartygen Silja Serenade och Silja Symphony. Med sina rymliga gågator som löper genom fartygen var de något helt nytt i trafiken då de byggdes i början av 1990-talet. Serenade kom julen 1990 då Suominen ingick i ledningen för Silja men ännu inte var vd. Symphony kom våren 1991 under hans vd-skap och sedan drev han fartygen ytterligare tio år.

– Häromdagen reste jag med Symphony från Stockholm och fartyget är fortfarande välhållet och i mycket gott skick.

Mastermind bakom gågatekonstruktionen var den dåvarande tekniske direktören vid Silja Line, Harri Kulovaara. I dag jobbar Kulovaara i Florida för kryssningsrederiet Royal Caribbean och hans vision om det öppna innanmätet lyser fortfarande igenom i de flesta nya kryssningsfartyg. Fast då de kom var de omstridda och banbrytande.

– Jag minns hur vi i detalj gick igenom allt med klassen och nådde slutsatsen att de var både lättare att hantera och tryggare än traditionella fartyg där gångar och korridorer är mer utmanande.

I samma veva som fartygen byggdes gick varvet Wärtsilä i konkurs och det var blandade känslor överallt. Fartygen var ett tag inlåsta för att sedan bli trafikklara. Helsingforslinjen gick sedan snabbt, tack vare de nya fartygen, ekonomiskt lysande.

– Så har det alltid varit, Helsingfors tjänar mer än Åbo. Passagerarna är redo att betala ett högre pris för kryssningar till och från Helsingfors än reguljära resor till och från Åbo. Vi märkte särskilt att även svenskarna var redo att betala för att kunna resa till Helsingfors med stil.

Att Jukka Suominen alls blev rederidirektör fanns inte riktigt i planerna från början. Han är ju ingen skeppsbyggare utan diplomingenjör och ekonom. Efter utbildningen började han vid Partek då Effoa sökte folk och Jukka skickade in sina papper.

– Så blev det, a dream come true, och det har varit fantastiskt och något jag aldrig ångrat.

Till sist en detalj som kanske säger mer om Jukka Suominens integritet än mycket annat. Han insåg tidigt kraften i internet som då han började inte ens fanns på ritbordet. I dag är nätbokning självklart liksom närvaro på sociala nätverk. På 1980-talet gick vi alla och funderade på hur vi egentligen skulle förhålla oss till allt detta nya. Suominen gjorde mer än så och köpte domännamnet suominen, fast inte i Finland utan på den lilla ögruppen Tonga i Stilla Havet. Det har han heller aldrig ångrat varför hans epostadress än i denna dag slutar på .to istället för de mer vanliga .fi eller .ax eller liknande.

– Det är kanske lite annorlunda men har tjänat väl. Det är bara när det kommer epost från större koncerner som det kan kärva lite. Tonga Islands är inte så känt överallt.

Jukka Suominen

Curriculum Vitae

  • Diplomingenjör, ekonom, född 1947
  • Silja Group-Effoa-FÅA, ledande befattningar 1975-2000, koncernchef 1995-2000
  • Rederiaktiebolaget Eckerö , styrelseordförande 2006-2018, viceordförande 2018-2019
  • Huhtamäki Abp, styrelseledamot, viceordförande 2005-2019
  • Fiskars Abp, styrelseledamot 2008-2013
  • Tidigare styrelseposter eller ordförandeskap bl.a. Lamor Corporation Ab , Eniram Oy, ADR- Haanpää Oy, Merivaara Oy, Autoliitto
     
Volontärerna Martina, Andreas Fellman (från Åland), Alexander, Anneli och Örjan.

Africa Mercy på plats i Senegal

Den världsomspännande välgörenhetsrörelsen Mercy Ships, där Sjöfartens Dag och Ålands Sjöfart är aktivt delaktiga, har nått Senegal för a
Läs mer »
Foto: Jörgen Pettersson

Därför bullrar det i hamnen

I Mariehamns Hamn Ab är det just nu lite stökigt till följd av byggnadsarbeten för att bygga
Läs mer »

Rotorsegel till Scandlines

Snart blir rotorsegel en lika självklar bild i vardagen i Danmark och Tyskland som den blivit i Sverige, Finland och på Åland.
Läs mer »
Foto: Jörgen Pettersson/ Tropic Maritime images

Galaxygir till Transportstyrelsen

Vad var det egentligen som hände på lördagseftermiddagen på Ålands hav då Tallinks M/S Galaxy var på väg mot Stockholm från Mariehamn?
Läs mer »

Stolt vd hyllar personal

Sjöfart gör skillnad och det märks särskilt tydligt i trafiken mellan Vasa och Umeå där Wasaline går från klarhet till klarhet.
Läs mer »
Foto: Jörgen Pettersson

Skatter pressar Tallinks vinst

Slaget om Östersjön fortsätter med oförändrad intensitet och står alltjämt mellan huvudsakligen estniska Tallink Grupp och åländska Vikin
Läs mer »