• Foto: Johanna Boijer-Svahnström
    Foto: Johanna Boijer-Svahnström
  • Foto: Johanna Boijer-Svahnström
    Foto: Johanna Boijer-Svahnström
  • Foto: Johanna Boijer-Svahnström
    Foto: Johanna Boijer-Svahnström
  • Gunnar Eklund.
    Gunnar Eklund.
  • Foto: Johanna Boijer-Svahnström
  • Foto: Johanna Boijer-Svahnström
  • Foto: Johanna Boijer-Svahnström
  • Gunnar Eklund.

100 år sedan Gunnar Eklund föddes

I dag är det exakt etthundra år sedan sjöfartsrådet Gunnar Eklund föddes i Eckerö den 6 november år 1916. Detta etthundraårsjubileum uppmärksammades av den egna familjen samt nuvarande och tidigare anställda vid Viking Line som samlades vid Gunnar och Ellen Eklunds grav vid begravningsplatsen i Mariehamn. Stina Toivonen, som började på Rederiaktiebolaget Vikinglinjens kontor redan 1959, och Yngve Karlsson, mångårig befälhavare, ses på bild #1 lägga ned kransen vid graven. Gunnars son Nils-Erik Eklund framförde även en hälsning från Dusan Kosanovic, som vid byggandet av M/S Amorella och M/S Isabella i slutet av 1980-talet var projektchef på varvet Brodosplit i Jugoslavien.

Nertill finns texten som Roger Jansson skrev för Ålands Sjöfart år 2009 då Gunnar Eklund gick bort. Hela tidningen finns att läsa här.

En av Ålands främsta söner är borta

Sjöfartsrådet Gunnar Eklund avled 23 maj 2009 vid 92 års ålder. Han föddes 6 november 1916 i det lilla hemmanet Bryggars i Kyrkoby, Eckerö – i ett hem utan särskilda sjöfartstraditioner. Det var således inte självklart att vid 15 års ålder börja som däckskarl ombord på skärgårdsångaren Åland II. Men därmed var yrkesvalet gjort.

Tre resor på tre år till Australien t/r i mitten av 1930-talet med Gustaf Eriksons fyrmastade stålbark Pamir gjorde Gunnar från däckskarl på Åland II till timmerman och donkeyman på de sju världshaven. År 1942 var Gunnar ombord på GE:s S/S Argo när den torpederades av ryssarna och gick till botten med nio man vid Utö. Gunnar Eklund klarade livet med blott en hårsmån tillgodo, men säkert präglad av denna händelse för resten av sitt liv. Giftermålet 1943 med Ellen Dahlsten från Knutsboda i Lemland hade sjöfartsanknytning. Hennes pappa var kustfartsskeppare. Följande år föddes dottern Marie-Louise och 1946 sonen Nils-Erik. Klanen Eklund var nu etablerad i världen. År 1946 blev Gunnar Eklund sjökapten från navigationsskolan. Resorna till Australien, resor i USA och i resten av världen gav honom unika utsikter och insikter i den stora världens möjligheter och om hur utveckling kunde skapa välstånd och framgång. År 1957 fick sjömanslivet som befälhavare inom GE-koncernen ett allvarligt avbrott. Lungorna krånglade och Gunnar Eklund fick läggas in på hospitalet. Läkarens besked var entydigt: Gunnar Eklunds sjömansbana var slut. 41-åringen måste finna sig en ny väg i livet. Då föddes ”en man och hans linje”.

Gunnar Eklund beslöt att satsa på bilfärjetrafik mellan Sverige och Åland. Historien om den framgångssaga som färjetrafiken mellan Finland och Sverige är och däri också den samlade historien om Vikinglinjen är ännu oskriven. Men folket i branschen vittnar om Gunnar Eklund som mannen bakom den utveckling av fartygen som gjort SF-Line och Vikinglinjen till ett av världens mest framgångsrika och stabila rederier. Gunnar Eklund fick dock nystarta två gånger för att förverkliga sin idé, för att följa sin linje. Första gången fick han med sig skeppkamraten från Pamir och studievännen Henning Rundberg på att starta Vikinglinjen. Listan över bolagets stiftare visar att en hel del kamrater från sjölivet ställde upp för den pålitlige Gunnar Eklund. Av de etablerade inom åländsk shipping var det skeppsredaren Edgar Erikson, hans mångåriga chef, som gav ekonomiskt och särskilt moraliskt stöd. Efter att S/S Viking köpts gick också legendariske Algot Johansson in och den 1 juni 1959 startade trafiken.

Tyvärr för Gunnar Eklund ville de andra efter den tuffa men lyckosamma starten med ss Viking satsa på annan sjöfart och inte enbart på färjtrafik inom Vikinglinjen. Gunnar Eklund kom att känna sig överflödig och motarbetad. Lyckligtvis hade Gunnar Eklund och fru Ellen mod och kraft att starta på nytt. År 1962 var det förberett för omstart. Många av dem som backat upp honom i Vikinglinjen ställde upp på nytt som finansiärer. Nya vänner och släktingar kom också med. Men alldeles särskilt ställde skeppsredaren Fraenk Lundqvist upp. Både ekonomiskt och moraliskt. Gunnar Eklund hade verkligen en stor trovärdighet.

Ålandsfärjan Ab körde igång med S/S Ålandsfärjan, före detta Brittany, den 20 juni 1963. Kontoret i gamla Socis leddes av fru Ellen och Gunnar själv reste runt i Sverige och sålde sin produkt. Om det var brist på diskare ombord på båten fick den unge sonen Nils-Erik rycka in och hjälpa till. Bolagets första nybygge blev M/S Kapella år 1967 i Jugoslavien. Marella och Aurella följde. Aurella var den första storfärjan för 1.500 passagerare och 420 personbilar. Hon levererades tio år efter trafikstarten. Och så har det fortsatt: Turella, Rosella, Mariella, Amorella, Isabella, Cinderella och Gabriella. Jag tycker att namnet Ellen/Ella lyser fram i alla dessa stolta fartygsnamn. Av de samseglande tre rederierna i Vikinglinjen, som startade sin gemensamma marknadsföringsverksamhet år 1966, är det bara ett som överlevt, sjö- fartsrådet Gunnar Eklunds skapelse, Ålandsfärjan Ab, senare SF-line och idag Viking Line Abp. För att se storheten i Gunnar Eklunds livsgärning måste den mätas i historiens ljus. Åland var mycket fattigt efter andra världskriget. En tredjedel av våra ungdomar emigrerade på 1950-talet till Sverige, det rika landet i väster. Åland tömdes snabbt på sitt starkaste blod. År 1959 markerar startpunkten för en lång och obruten tillväxtperiod i Ålands ekonomi. Det nya trafikkonceptet kom att betyda mycket för hela den åländska samhällsekonomin. Det nya med denna trafik var inte möjligheten till taxfreeförsäljning, sådan hade funnits sedan början av 1950-talet på rutten StockholmMariehamn-Åbo, utan snarare sättet att organisera trafiken så att nytto- och nöjestrafik fördes samman i ett integrerat koncept med fasta tidtabeller. Medverkande faktorer för den kraftiga expansionen var ändrad semesterlagstiftning, först i Sverige och senare i Finland, med längre sammanhängande ledighet för breda löntagargrupper, införd femdagars arbetsvecka och också den stora emigrantvågen från Finland till Sverige med åtföljande frekvent återbesöksresande.

Sjöfartens transportutbud måste ses som grundförutsättningen för i stort sett all näringsverksamhet på Åland. Samtidigt har sjöfartens produktionsvärden skapat andra näringar som med sjöfarten som bas har kunnat skapa sig en egen växtkraft. Utan sjöfarten som bas hade vi inte haft självgående Ålandsbanken i dag, med stor verksamhet utanför Åland. Detsamma kan sägas om Alandia-Bolagen och deras export av försäkringstjänster. Antalet avknoppningar från shippingkunnandet i den åländska företagsfloran är stort också utanför finans- och försäkringsbranscherna. Skeppshandel, reselogistik, penningautomatspel på internet, teknikexport… Listan är lång.

Det livsverk som Gunnar Eklund skapat och den linje som han drivit har för Åland varit av närmast ovärderlig betydelse. Det välstånd som detta samhälle kunnat bygga upp och utveckla under alla decennier sedan år 1959 är till väsentliga delar baserat på den kraft som Gunnar Eklund utvecklat i det arbete som varit hans övertygelse. Det livsverket kom att växa sig så stort att det blev en del av en åländsk stormaktstid inom shipping, att det kom att få betydelse för varje åländskt hem, att det kom att skapa växtrum för många andra entreprenörer inom andra branscher kring sjöfarten, att det kom att locka många duktiga invandrare till Åland som stort förstärkt vårt samhällsbygge, att det kommer att leva länge än som en klippa av röd granit att bygga vårt landskaps framtid på. En av Ålands största genom tiderna har lämnat ett stort tomrum efter sig, men samtidigt en livsgärning som för alltid skall finnas i våra och våra efterkommandes hjärtan. TACK – Gunnar Eklund! 

/Roger Jansson

Folgefonn gjordes autonom av Wärtsilä.

Tungviktsfajt om autonoma fartyg

Det råder ingen hejd just nu på nyheterna om hur sjöfarten ska förhålla sig till framtiden i allmänhet och särskilt obemannade och/eller
Läs mer »
RMS Carelie ex RMS Ruhrort.

Maskinhaveri för RMS Carelie

Till följd av ett maskinhaveri sent på söndagskvällen har Rederi Ab Nathalies (RABN) fartyg M/S RMS Carelie bogserats till Oskarshamn för
Läs mer »
RIF:s vd Tiina Tuurnala deltog i Breaking Waves i Helsingfors.

Shippingproffs möttes i Helsingfors

Sjöklustrets främsta proffs samlades i Helsingfors för Breaking Waves-konferensen i måndag
Läs mer »

Styrelse valdes för RIF

Rederierna i Finland rf höll sitt ordinarie höstmöte i torsdags och utsåg nya styrelsemedlemmar för 2019.
Läs mer »

Jansson ny vd för Mariehamns Hamn Ab

Mariehamns Hamn Ab har utsett civilingenjören Alef Jansson, 44, från Mariehamn till ny vd. Han tillträder den 18 februari nästa år.
Läs mer »

Vikingmärket på plats i staden

Makarna Gunnar och Ellen Eklund finns nu för alltid på plats i Esplanaden i Mariehamn, mitt i den verklighet de förändrade tack vare sina
Läs mer »