Norviks hamn utanför Stockholm är ett megaprojekt på alla vis. När den nya hamnen står klar år 2020 blir effekterna stora när det gäller godstransporter i Mälardalen. Här är en text från Stockholms hamnar om projektet och de människor som gör att det händer:

De spränger från båtar. De håller koll på sig själva och varandra. Om några år har de byggt en efterlängtad godshamn. År 2020 öppnar Stockholm Norvik Hamn

Det påminner om ett landskap ur Star Wars. En stenöken där gigantiska maskiner åker kors och tvärs i ett för främlingen kaotiskt mönster. Men vi befinner oss inte i en galax långt borta utan på Norvikudden utanför Nynäshamn. Efter många och långa juridiska turer är arbetet med att bygga den nya godshamnen i full gång. Stockholm Norvik Hamn ska bli framtidens hamn för rullande gods och containrar och kommer att kunna ta emot de största fartygen i Östersjön. Stockholm Norvik ska också bli ett logistiknav med logistik- och företagspark och järnväg som ansluter till Nynäsbanan.

Stockholms Hamnars projektchef Magnus Sjöberg hade arbetat med projektet i fem år när det slutgiltiga domstolsbeskedet kom och den handfasta delen kunde starta i juni 2016.

– Vi låg i startgroparna med en armada duktigt folk som satte kurs mot Norvik så snart vi fick klartecken. För mig var känslan ett stort äntligen, säger Magnus Sjöberg.

Området på Norvikudden där den nya godshamnen ska ligga är 44 hektar stort (något större än Gamla stan) och bestod till största delen av skog och berg. Projektets första år handlar om förberedande arbeten, som den nyligen avslutade muddringen av Utterviken, och jordförstärkning, sprängning och masshantering på landbacken.

– Det här är ett i högsta grad ingenjörsdrivet projekt där vi använder oss av väl beprövade metoder. Den stora utmaningen är att klara av logistiken med flera olika entreprenader i gång samtidigt. Vi har bland annat jobbat hårt för att skapa säkra vägar in till arbetsområdena. Om två truckar på vardera hundra ton skulle krocka blir det väldigt tråkiga konsekvenser, säger Magnus Sjöberg.

På en bergknalle står sprängarbasen Jim Jonsson och diskuterar med några kollegor. Berget är fullt av borrhål väl synliga genom lysande gula borrpluggar. Här vill sprängarna få fram en fin och slät bergvägg och spränger med laddslang som är lite ”snällare” än det flytande bulksprängmedel som de vanligen använder. Just här ska nämligen järnvägen som förbinder hamnen med Nynäsbanan dras fram. Jim Jonsson blev trots sina 30 år i yrket ”lite tagen” när han först anlände till Norvik i augusti 2016.

– Det här blir min död tänkte jag. Det var ju så mycket berg! säger han med glimt i ögat på sjungande dalmål.

Att arbeta med sprängning innebär en viss press. Säkerhetsföreskrifterna är rigorösa och kräver att alla sprängare dubbelkollar både sina egna och kollegornas arbete. Samtidigt måste sprängarteamet hålla ett högt tempo för att inte försena projektet.

– Om vi spränger dåligt så blir en massa annat folk sysslolösa och då blir det snabbt oro i leden. Men som nu, när det går bra, då blir det en skön känsla på hela bygget, säger Jim.

Mellan augusti 2016 och april 2017 sprängde Jim och hans kollegor loss fyra miljoner ton berg. Den enskilt största sprängningen var på 275 000 ton. Jim hade förberett den i två veckor och detonerade laddningen från en båt ute i viken.

– Man kan aldrig till 100 procent veta hur ett berg reagerar. Så det pirrade lite extra i magen när jag stod där med avtryckaren. Men sprängningen gick sagolikt bra, säger Jim.

Ett hundratal meter bort passerar truckförare Kristoffer Lundström. Han kör en dumpertruck av märket Caterpillar och är på väg mot en gruvliknande del av området för att hämta bortsprängda bergrester. Väl framme backar han in mot en kollega med grävskopa som omgående sätter igång att lassa ombord berg. 70 ton får det plats på flaket. Sedan åker Kristoffer tillbaka ut mot vattnet och häller ner bergkrosset i Utterviken.

En stor del av berget som sprängs bort används för att fylla ut viken och kommer att utgöra grund för kajlägena. Dessutom läggs ett upp till nio meter högt lager med bergmassor på den blivande hamnplanen för att trycka ner marken och förebygga framtida sättningar. På väg tillbaka till ”gruvan” vinkar han till föraren av projektets vattenlastbil som ständigt sprutar vatten på marken för att förebygga förekomsten av farligt damm.

– Jag har sällan upplevt så bra kamratskap mellan folk från olika firmor på en arbetsplats. Vi kommer överens och tänker på varandra och det underlättar allas arbete något enormt, säger Kristoffer Lundström.

Han jobbar i sjudagarsskift och bor under arbetsveckorna i ett modulboende tillsammans med arbetskamrater från byggföretaget Bröderna Öhman. I morgon är det dags att åka hem till Yttersta utanför Piteå och ”vila upp sig” med de tre barnen en vecka.

– Min fru drar ett tungt lass när jag är borta så det får jag kompensera för när jag kommer hem, säger Kristoffer.

Under en vanlig arbetsdag är ett hundratal människor sysselsatta med att bygga Stockholm Norvik Hamn. Går det egentligen att hålla kolla på vad alla gör? I en grå tvåvåningsbarack en liten bit ifrån hamnområdet ligger Stockholms Hamnars projektkontor. Härifrån styr projektchefen Magnus Sjöberg och hans medarbetare byggnationen av den nya hamnen.

I dag gör Magnus en avstämning med byggledaren Jessica Malmberg. Hennes roll är att vara uppdragsgivarens ögon när det gäller arbetet med olika typer av jordförstärkande pelare. Eftersom det ska slås ner 4 000 pelare på hamnområdet så har hon en hel del att göra.

– Jag är mycket ute på plats och kollar att entreprenören följer kontraktet. Att de har rätt maskiner igång, att dokumentationen blir gjord och så utvärderar jag om pelarnas kvalitet är tillräckligt hög. Det är en roll som ibland går ut på att ifrågasätta deras arbete och för att bli trovärdig måste jag vara påläst och verkligen ha belägg för det jag säger. När det blir diskussioner måste jag vara lyhörd men också våga stå på mig, säger Jessica Malmberg.

Magnus Sjöberg nickar nöjt när han lyssnar på Jessicas resonemang.

– Mitt absolut viktigaste jobb är att hitta rätt person för rätt uppgift, säger Magnus Sjöberg.

Om knappt tre år ska stenöknen på Norvikudden vara en fullt fungerande godshamn. Hittills har det mesta gått enligt plan.

– Det känns som att vi tagit oss igenom den tuffaste delen, för arbetet under mark rymmer så många osäkerhetsfaktorer. I höst börjar vi ovan mark med kajkonstruktioner och hamnplan. Det ska bli häftigt att se hamnen ta form på allvar.

Fakta Stockholm Norvik Hamn

• Byggs för både containerhantering och rullande gods.
• Ett vattendjup på som mest 16,5 meter vilket möjliggör anlöp från Östersjöns större fartyg.
• Effektiva anslutningar till både väg och järnväg.
• Kan fullt utbyggd hantera cirka 500.000 containrar per år och ha en genomströmning av 200 000 fordon med rullande gods.
• Runt halvårsskiftet 2020 räknar Stockholms Hamnar med att Stockholm Norvik kan ta emot det första fartyget.
• Containerverksamheten ska drivas av Hutchison Ports, en av världens största terminaloperatörer.