logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2021 – More than ever!
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Rederier
  • Förbundet
Meny
  • Maritime Day Åland 2021 – More than ever!
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Rederier
  • Förbundet
logo2x_0
mobilemenu2
img66059-previewimage.jpg

50 år sedan värsta sjöolyckan

Publicerad: 10:11 - 28 nov 2018

|

Jörgen Pettersson

Torsdagen den 28 november 1968, för exakt femtio år sedan i dag, kolliderade M/S Ilmatar och M/S Botnia intill Stora Gottholm mellan Långnäs och Föglö i den åländska skärgården. Sex personer avled i olyckan som är den värsta hittills i färjtrafiken mellan Finland-Åland-Sverige. Båda fartygen hörde till den tidens allra modernaste; Ilmatar byggdes 1964 för Finska Ångfartygs Ab och Botnia 1967 för Ab Siljarederiet.

M/S Botnia avgick från Åbo klockan 22 på onsdagskvällen med 117 passagerare och 85 besättningsmän. På bildäcket stod såväl långtradare och personbilar, alla på väg mot Värtahamnen i Stockholm med beräknad ankomst på torsdagsmorgonen.

M/S Ilmatar lämnade Skeppsbron på onsdagskvällen med 177 passagerare och ett inte känt antal besättningsmän för att som brukligt köra till Åbo.

Mitt i den mörka novembernatten möttes fartygen tidigt på torsdagsmorgonen i faret mellan Långnäs och Föglö, ett även då extremt hårt trafikerat trafikområde. Då liksom nu ägde mötet rum på i stort sätt exakt samma plats natt efter natt. Det var dimmigt och Ilmatar hade sänkt hastigheten till åtta knop medan Botnia höll normal marschfart, mellan 16 och 18 knop. Inför passagen av Stocksund var båda fartygens bryggor i kontakt med varandra via VHF, som vanligt. Ilmatar lät också mistluren ljuda med två minuters intervaller medan Botnia var tyst.

Exakt vad som sedan hände och varför är inte så lätt att veta men Ilmatar körde rätt in i Botnias styrbordssida och rev upp en 35 meter lång reva i fartyget, från bildäck upp till bryggvingen. Tre personer som låg i sina hytter dog omedelbart. Efter kollisionen kunde Ilmatar med krossad för men annars intakt under vattenlinjen försiktigt fortsätta för egen maskin till Åbo medan Botnia gick i nödhamn till Långnäs, den nya hamnen som 1965 hade öppnats för att vara en led i trafiken mellan Finland och Sverige.

I Långnäs väntade ambulans på att föra ytterligare olycksoffer till sjukhuset i Mariehamn. En av dem dog längs vägen och ytterligare två senare på sjukhus. Sammanlagt omkom sex personer ombord på Botnia medan sju skadades svårt. Ombord på Ilmatar klarade sig alla så gott som oskadda, med undantag av enstaka skärsår och mindre blessyrer.

Ombord på Botnia fanns inga bårar. För att bära av sargade och skadade människor tvingades man använda dörrar som slets loss från inredningen. 

Själva olyckan utreddes av Sjöfartens haverikommission som handels- och industriministeriet i Finland tillsatte för första gången. Efter flera månader av utredningsarbete mynnade det hela ut i att det saknades fel eller brister i navigationsutrustning och maskin. Likaså var besättningens behörighetspapper i skick. Någon sjöförklaring blev aldrig aktuell då kommissionens rapport ansågs fullödig. Kostnaderna för hela olyckan delades lika mellan de två parterna Siljarederiet och FÅA.

Senare stod det klart att olyckan med stor sannolikhet var ett resultat av den mänskliga faktorn. Linjelotsen ombord på Botnia hade angivit färdkursen 180 grader då den borde varit 193,5 grader när man nådde Finngrundet-linjen. Befälhavaren noterade aldrig den felaktiga kursangivelsen som om inte kollisionen ägt rum hade fört fartyget rätt upp på grund.

Det har i efterhand också klarnat att hanteringen av radarutrustningen var bristfällig. Överlag fanns luckor i hur kommunikationen sköttes, till exempel tog det tjugo minuter efter olyckan innan Kustradion/Mariehamn Radio underrättades om vad som hänt.

Befälhavaren på Botnia dömdes till böter efter att åklagarenheten i Åbo gripit in. Åtalet baserades på att mistluren inte användes, att man försummat hålla tillräcklig utkik och inte minskat hastigheten på grund av de rådande förhållandena.

Ilmatar fortsatte trafikera över stora delar av världen fram till 2012 då hon höggs upp i Dominikanska republiken. Botnia slutade sina dagar 2008 utanför den marockanska kustan där hon först grundstötte och sedan förklarades förlorad.

På den här länken från Yle-arkivet kan man se filmsnuttar från den dramatiska olyckan, intervjuer med passagerare och befäl och så vidare.

Dela på facebook
Dela
Dela på twitter
Dela
BeFunky-collage (3)

ZF lockar med ny propeller

Tyska jättekoncernen ZF är en av de som erbjuder högteknologiska lösningar till sjöfarten. Det senaste är en nyutvecklad ”thruster”, AT 80 som presenteras som ett billigare och driftssäkrare alternativ.

Helena VG ex Rochefort_photo by Marcel Coster

Nytt fartyg till VG/Meriaura

VG-Shipping som ingår i Meriaura Group har köpt 3.000 DWT-fartyget M/S Rochefort och döper om henne till Helena VG.

Fennica

Fennica redo hjälpa till i isen

Isbrytaren Fennica lade i torsdags ut från Kotka som nummer sju av de finländska isbrytarna. Målet är Finska viken där kollegerna Voima och Urho redan är på plats.

/världen runt

Tack vare fartyg och sjöfolk fungerar världshandeln dygnet runt, hela tiden. Åland är ett sjöfartscentrum som sedan hundratals år tillbaka sett till att varor och människor transporterats från en plats till en annan, från säljare till köpare. I dag ser shippingen annorlunda än förut men möjligheterna är fortfarande många. Tag till exempel Linnea Gustafsson från Eckerö som ser till att grejerna fungerar ombord på trålfartyget FV Argos Froyanes som fiskar söder om Falklandsöarna. Eller Godby Shippings M/S Mistral som kämpar på världens just nu kanske hårdaste hav, norra Atlanten. Tack vare sjöfarten är det också möjligt att logistiskt placera ett modernt sjukhus så att världens allra fattigaste människor kan få hjälp. I dag lever vi i annorlunda tider med en pandemi som för ögonblicket förändrat vårt sätt att leva, när Bore med kontor i Mariehamn ska bygga roro-fartyg  i Kina sker det till stora delar med hjälp av Teams över datorn. Ungefär likadant gick det till när Lundqvist Rederierna beställde en helt ny tanker från Japan när hela Finland i våras försattes i undantagstillstånd.

Missa inte SJÖFARTENS DAG 27 maj 2021

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 13.700 andra, kom in och häng med!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den åländska shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Tidningen Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år, men bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2021 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2021 – More than ever!
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Rederier
  • Förbundet
Meny
  • Maritime Day Åland 2021 – More than ever!
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Rederier
  • Förbundet
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net