• Foto: Jörgen Pettersson.
    Foto: Jörgen Pettersson.
  • Foto: Jörgen Pettersson.
    Foto: Jörgen Pettersson.
  • Foto: Jörgen Pettersson.
  • Foto: Jörgen Pettersson.

Unik teknik i Vikings nybygge

När Viking Line sätter i gång ett fartygsbygge är många med och delar på kakan. Tidigare har vi berättat om Åboföretaget Deltamarin som tjänar rejält med pengar på Kinaäventyret. Nu ansluter sig också svenska miljöbolaget Climeon till skaran. Climeon blir en nära samarbetspartner till Viking Line i Kinabygget och lovar leverera nio gånger mer ren kraft jämfört med den första installationen ombord på Viking Grace. (Se texten nertill för att lära mer om Climeon.)

Thomas Öström, vd på Climeon, kommenterar:

”Vi är glada över att en av våra allra första kunder nu väljer att använda oss igen för en storskalig installation på deras nya fartyg. Detta är ett stort steg för oss och bekräftar vår teknik samt bevisar den kommersiella livskraften i vår produkt. Vi ser fram mot ett fortsatt partnerskap med Viking Line då de förnyar sin flotta.”

Även Kari Granberg som var den som drev på den första installationen på Viking Grace är nöjd med Climeon:

”Vi har letat efter olika ’Organic Rankine Cycles’ vars effektivitet varit alltför låg. Men när vi upptäckte Climeons Heat Power System hittade vi också den bästa lösningen för oss. Vi kan spara pengar och samtidigt tydligt minska vårt utsläpp av koldioxid. Vi har nu beslutat inkludera Climeon Heat Power System när vi utvecklar nya fartyg och ser som bäst på möjligheterna att bygga om våra nuvarande fartyg så tekniken kan användas även av dem.”

Kari Granberg är också projektledare för hela Kinabygget.

Johan Larsson som jobbar som försäljningschef på Climeons marina sida ser ljust framåt:

”På sådana här fartyg kan Climeon producera så mycket som 1 megawatt vilket betyder bränsleinbesparingar på uppemot fem procent!”

Detta är också goda nyheter för hela Viking Lines miljöprofil vilket informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström såklart ser värdet i:

”Viking Line har storslagna ambitioner när det gäller vår miljö. Med Climeon accelerar vi utvecklingen.”

Ålands Sjöfart presenterade ålänningen Daniel Eriksson som jobbar för Climeon i juninumret:

När Daniel Eriksson som ung insåg att svetsning inte var hans framtid utbildade han sig till maskiningenjör i Mariehamn och gav sig ut i världen för att jobba. I dag är han tillbaka på Åland och har specialiserat sig på att göra elektricitet av spillvärme.

Daniel Eriksson, 30, är född i Jomala men har nyligen byggt hus i Lemland. Från början hade han tänkt sig bli svetsare men efter två år bestämde han sig för att gå vidare. År 2014 var han färdig maskiningenjör från Högskolan på Åland och drog till offshoreindustrin där han jobbade på supplybåt och körde till oljefälten i Nordsjön efter att under studietiden ha extraknäckt hos bland andra Viking Line, Bore och ASP.

Bortsett från en inledande men svår sjösjuka trivdes han på jobbet trots att det ofta var långtråkigt. I oljeindustrin är en händelselös dag en bra dag. Därför läste han mycket på sin plats i kontrollrummet och snubblade en dag över en artikel om Climeon i tidningen Ny Teknik.

– Jag förstod till att börja med ingenting av vad de sysslade med men det gjorde mig bara mer nyfiken, säger Eriksson.

Artikeln i Ny Teknik ledde till en site där Eriksson läste hur en bloggare spekulerade kring tekniken och fick inte riktigt ihop vederbörandes funderingar,

Resultatet av den artikeln och vikande konjunktur i oljebranschen blev att Daniel Eriksson skickade in en intresseanmälan till Climeon och resten är historia. Sedan januari i fjol jobbar Daniel Eriksson för det stockholmsbaserade företaget. De första två månaderna på plats i huvudkontoret men numera mest från rummet på Servicegatan 12 där en mängd andra underleverantörer till sjöfarten är verksamma.

– Jag är enda ”utbölingen”, resten bor i Sverige, ler Eriksson.

Först på Viking Grace

Climeon är som namnet antyder ett resultat av allt starkare krav på hållbarhet och miljövänliga lösningar. Företagets idé är att skapa elektricitet av spillvärme och på landsidan är man hyggligt stora. Inom sjöfarten har företaget varit med sedan starten, fast lite försiktigare. Av de fyrtio anställda är det bara två som jobbar mot shippingen. Den första installationen med en så kallad modul gjordes ombord på Viking Grace och effekterna har varit mycket positiva.

– Det var lyckat på många sätt. Viking Line ville verkligen visa framfötterna när det gäller detta och var otroligt tillmötesgående i samband med installationen, säger Daniel Eriksson.

Värmen som nu förvandlas till elektricitet kommer från fartygets huvudmaskiner och minskar därmed bränsleförbrukningen ombord. Modulen som kommer som ”plug and play” mäter ungefär två meter på alla håll. Från en sådan går det att utvinna 150 kW nettoeffekt.

– Man kan räkna hem investeringen på tre till fem år, beroende på oljepriset, lovar Daniel Eriksson.

Mindre koldioxid

Men det är inte bara finansiellt smart att ta vara på spillvärmen. Genom att göra det reducerar man också koldioxidutsläppen vilket är viktigt på många sätt.

– Kunderna är ju i dag väldigt medvetna om vad de köper och då måste även passagerarfartygen visa miljöhänsyn, konstaterar Eriksson.

Även om man bearbetat rederierna en ganska kort tid börjar orderboken växa rejält. Förutom Viking Line jobbar Daniel Eriksson och hans kolleger mot jättar som Virgin som bygger tre nya kryssningsfartyg, Fincantieri, Meyer Werft i Åbo, Eckerö Line och så vidare

– Vi jobbar med de flesta rederier inom kryssningsbranschen på ett eller annat vis och samarbetar även med stora aktörer inom containershippingen, säger Eriksson.

/Jörgen Pettersson

Bildtexter:

1. Ålänningen Daniel Eriksson, till vänster, och försäljnings- och marknadschefen Christopher Engman, Stockholm, jobbar för företaget Climeon som specialiserat sig på bland annat hur man tar vara på spillvärme. Bilden är från Sicilien där Eriksson och Engman var för att delta i den årliga Shippax-mässan.

2. Den här burken som finns ombord på Viking Grace är ett resultat av Climeons arbete. Med hjälp av detta utvinner fartyget elektricitet ur spillvärme och förbrukar därmed mindre bunker.