Sjöutbildning på Åland växlar upp

Landskapets förslag till budget för 2015 innehåller flera viktiga satsningar på den åländska sjöfartsutbildningen. Bland annat kan man nå en milstolpe nästa år då Högskolan fått i uppdrag att ta fram det första utbildningsprogrammet någonsin på Åland som ska hållas på engelska, i elektroteknik.

-Vi är väldigt glada över att politikerna visat oss det här förtroendet. Dels har vi det engelskspråkiga utbildningsprogrammet, dels en satsning på ett simulatorcenter i framtiden och dels uppgraderingen av skolfartyget. Allt det här är väldigt positivt, säger Ronny Eriksson, vicerektor på Högskolan på Åland.

Ålands sjöfartsakademi

Samtidigt går arbetet med att samordna all sjöfartsutbildning på Åland genom den nybildade sjöfartsakademin vidare.

-Tidigare har den varit splittrad på flera enheter och framförallt på många myndigheter. Det betyder att ledning och koordinering blir väldigt splittrad. Ta till exempel skolfartyget. Sjösäkerhetscentret har en ledningsfunktion, sedan används fartyget både av gymnasiet och Högskolan. Styrningen sker via utbildningsavdelningen, men trafikavdelningen är redare, säger Ronny Eriksson.

I framtiden är i stället tanken att allt - personal, lokaler, utrustning - ska samlas under sjöfartsakademin, med en gemensam budget. Arbetet går dock stegvis, och än så länge är det bara gymnasiet och Högskolan som är med i akademin.

-Framförallt blir studievägen tydligare för de studerande. Just nu håller vi också på med varumärkesbyggnad. I stället för tre olika skolor som marknadsför sig med spridda hagel kan vi till exempel sjösätta en gemensam hemsida för alla utbildningar, vilket vi redan gjort.

Fler studerande

På samma gång har Högskolan fått ett uppdrag att utöka antalet studerande.

-Det finns en politisk idé att vi ska gå från 600 studerande i dag till 2.000 studerande om tio år.

Det här ställer inte minst stora krav på ökad marknadsföring samt fler och större lokaler. Men trots att studerande utifrån Åland förväntas stå för hela ökningen anser man att det är en bra affär för Åland.

-De som kommer till Åland från Sverige eller Finland för att studera får studiemedel från de svenska och finska myndigheterna. Dessa pengar spenderar de sedan på sin studieort. Så egentligen betalar de sina egna studieplatser.

-I dag kommer en tredjedel av de studerande från Åland, en tredjedel från Sverige och en tredjedel från Finland. Av de som kommer utifrån stannar cirka 40-50 procent kvar på Åland. Åland får alltså ut välutbildade personer på 25-30 år utan någon kostnad alls, som sedan bidrar till tillväxten i samhället. Högskolan har redan i dag en icke oäven del i den befolkningstillväxt vi ser på Åland.

Nytt simulatorcenter

Samtidigt pågår ett kontinuerligt arbete med att höja kvaliteten på utbildningen, där det planerade simulatorcentret är en viktig del. När eleverna i dag använder simulatorn ligger bryggan och maskinrummet en kilometer ifrån varandra, vilket inte är helt optimalt.

-I den senaste landskapsbudgeten finns ett femårigt projekt med ett nytt simulatorcenter, där vi ska sammanföra alla simulatorer i en byggnad. Så samtidigt som vi får den senaste tekniken hoppas vi även få ändamålsenliga utrymmen för simulatorerna. Vår vision är att de ska vara i en ny byggnad, då frigörs samtidigt lokaler som behövs när utbildningarna expanderar.

Man hoppas också på att få en ny sorts simulator som det finns stor efterfrågan på i dag.

-Vi har en maskin- och en bryggsimulator och i vår vision ligger även att få så kallad dynamisk positionering. Det är något som används mycket inom offshore-marknaden. I dag måste de studerande åka till Sverige eller Norge för att gå sådana kurser.

-Offshoremarknaden har ju exploderat på Åland de senaste åren, trots att vi inte har något sådant rederi. För fem år sedan hade jag få åländska bekanta som jobbade inom offshore, men i dag är de väldigt många. Prognoser som Lloyds har gjort räknar också med en fördubblad aktivitet inom offshore de kommande 15 åren.