De vill krossa felaktiga myter

Har sjöfarten en framtid eller inte i Finland? Med den rätt tuffa frågan bjöd Viking Line och Rederierna i Finland in till presskonferens i Helsingfors tidigare i år.

– Vi ville visa vad branschen gör och vad vi genererar och förklara hur nettolönesystemet egentligen fungerar, säger Jan Hanses, vd för Viking Line.

Det är inte alltid så enkelt att nå ut med det budskap man verkligen vill förmedla i dagens mediabrus. Viking Line har under vintern ifrågasatts för beslutet att beställa en ny färja från Kina samtidigt som man uppfattas som stödmottagare i Finland. Dessutom utmålas rederiet ibland som någon som bedriver ”underhållningssjöfart” trots att man egentligen hanterar enorma mängder last som går på såväl export som import.

– Mellan femtio och sextio procent av allt styckegods som går till eller från Finland transporteras med passagerarfärjor, säger Jan Hanses och kommenterar samtidigt beslutat att bygga nästa färja i Kina:

– Vi är såklart sorgsna över att vi inte kunde bygga vår nya färja i Finland men de finländska varven var tyvärr inte ett alternativ denna gång. Åbovarvet har en orderstock som sträcker sig flera år framåt och vårt nybygge är för brett för varvet i Helsingfors. Raumo kunde ha varit ett alternativ, men såväl priset som andra osäkerhetsfaktorer gjorde att det inte blev aktuellt. Vi gjorde en konkurrensutsättning mellan ett tjugotal varv i världen och varvet Xiamen Shipbuilding Industry vann. Dessutom är många finländska underleverantörer med i affären; Deltamarin, Wärtsilä, ABB och så vidare.

Till detta kan tilläggas att sjöfarten överlag hanterar nittio procent av hela Finlands export och sjuttio procent av importen.

Handlar om hela Europa

En annan myt som ibland dyker upp är att Viking Line skulle vara föremål för statligt stöd i och med de restitutioner som rederiet är föremål för. All den skatt, men inget mer, som finländska sjömän betalar går tillbaka till Viking Line. Detta är ett direkt resultat av EU-riktlinjer som stadgar att europeiska sjömän inte behöver betala skatt på sina inkomster.

– Vilket är ett sätt att stärka och bibehålla den europeiska sjöfartens konkurrenskraft, säger Jan Hanses.

Dessa guidelines ger två möjligheter för medlemsstaterna:

• Man kan nollbeskatta rederierna på de vinster de gör. Ett sätt att uppnå detta är genom tonnagebeskattningen som gör det ekonomiskt möjligt att spara vinster för framtida investeringar. Denna kan dock inte tillämpas på passagerarrederier.

• Europeiska sjömän blir helt befriade från inkomstskatt och socialskyddsavgifter. Detta anses dock svårt att förklara för de medborgare som betalar skatt. Olika skattesatser är svårt att motivera. Danmark har valt en lösning där sjömän inte alls betalar inkomstskatt, i Sverige innehålls sjömännens skatt av rederiet, men redovisas inte till staten. Finland har gått inför en lösning som går ut på att de skatter som finländska sjömän betalar går tillbaka till rederierna i form av restitutioner eller återbäring.

– Vi får alltså inte andra skattebetalares pengar utan bara de som finländska sjömän genererar på våra fartyg. Precis som EU:s direktiv förutsätter, säger Jan Hanses.

Bra affär för hela Finland

Sjöfarten bidrar också finansiellt till hela Finland. Man räknar med att passagerarfärjorna drar in en miljard euro per år till samhället, restauranger, hotell, handel och liknande. Trafiken är dessutom väldigt internationell. Den ryska marknaden är på väg att återhämta sig och varje år räknar Viking Line uppemot 90.000 kineser på sina fartyg.

– Turismen till Finland är vår femte mest betydelsefulla export och branschen sysselsätter 140.000 personer och förväntas ha stor framtidspotential.

Bildtext: Från vänster Viking Lines marknadsdirektör i Finland Kaj ”Tico” Takolander, informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström, vd Jan Hanses, Rederierna i Finlands ordförande Tapani Voionmaa, Viking Lines informationschef Christa Grönlund och RIF:s vice vd Hans Ahlström. Foto: Tuukka Ervasti.